Bakgrund: Arbetsförhållandena i sjukhusmiljö är utmanande, vilket tyder på ett behov av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Befintliga hälsofrämjande insatser utgörs i hög grad av individfokuserade interventioner som kost och motion och visar signifikanta, men små, effekter. Detta indikerar att hälsofrämjande insatser i sjukhusmiljöer bör kompletteras med hälsofrämjande insatser på systemnivå med fokus på arbetsförhållanden. Hälsofrämjande insatser, med fokus på arbetsförhållanden i sjukhusmiljö, bör använda företagshälsan som en stödfunktion. Företagshälsans stöd i det hälsofrämjande/förebyggande arbete är begränsat, vilket tyder på ett behov av att komplettera företagshälsans tjänster. Arbetsmetoden bör inkludera riskbedömning, adekvata åtgärder och uppföljningar för att hantera arbetsmiljöns komplexitet. Kunskap om mätmetoder, interventioner på arbetsplatsen och interventionsstrategier, avgörande för att komplettera företagshälsans tjänster, utforskades och kunskapsluckor identifierades. Kunskapsluckorna visar på ett behov av en metod med vilken företagshälsan kan komplettera sina tjänster, med fokus på arbetsförhållanden i sjukhusmiljö. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla en arbetsmetod för företagshälsan och utvärdera dess tillämpbarhet i sjukhusmiljö.

Metoder: Delstudie I var en psykometrisk utvärdering av SMAK enkäten med hjälp av både klassisk testteori och Rasch-analys. Delstudie II var en systematisk litteraturstudie som utvärderade arbetsmiljöinsatsers effekt på hälsa i syfte att identifiera arbetsplatsinterventioner eller interventionsstrategier relaterade till framgångsrika resultat. Delstudie III var en observationsstudie av ett kvalitetsförbättringsprojekt (företagshälsan som stöd med SMAK metoden) under covid-19-pandemin. Delstudie IV var en kvalitativ undersökning av innehållet i fritextfrågorna i SMAK enkäten. En modell baserad på den pragmatiska komplexitetsteorin användes i syfte att skapa användbar kunskap och förbättringar i praktiken genom ökad förståelse av arbetsmetoder för utvärdering och främjande av hälsosamma arbetsförhållanden i sjukhusmiljö.

Resultat och slutsats: Delstudie I och IV har utvärderat hur SMAK enkäten identifierar arbetsmiljöproblem i sjukhusmiljö. Resultaten visar att SMAK enkäten är multifaktoriell och fungerar väl i sjukhusmiljö och för sjukhuspersonal, vilket tyder på att det kan användas i insatser med ett systemperspektiv. Resultaten stöder användningen av mixade metoder i praktiskt arbetsmiljöarbete eftersom fritextfrågorna i SMAK enkäten gav både djupare och bredare kunskap om arbetsförhållanden. Dessutom visade sig SMAK enkäten producera stabila mätvärden, vilket är en viktig egenskap vid uppföljningar och utvärderingar. Sammantaget har resultaten bidragit till att minska kunskapsgapet om mätmetoder i sjukhusmiljö.

Avhandlingen kunde inte ge kunskap om generaliserbara resultat från specifika arbetsmiljöinsatser, på grund av stor heterogenitet i de inkluderade studierna i delstudie II. Emellertid gav nästan alla inkluderade studier i delstudie II positiva resultat på hälsa och/eller arbetsförhållanden, vilket tyder på att effekterna av arbetsplatsinterventioner kan vara bredare än stress, lidande och utbrändhet. Specifika interventionsstrategier identifierades i de inkluderade studierna och införlivades i SMAK metoden. Utvärdering av SMAK metodens tillämpbarhet tyder på att stöd av företagshälsan (med SMAK metoden) kan ha skyddat sjukhuspersonal under extrema arbetsförhållanden, vilket visas i delstudie III. Detta tyder på att interventionsstrategier kan vara användbara i sjukhusmiljö och för sjukhuspersonal. Sammantaget har dessa insikter bidragit till att minska kunskapsgapet om arbetsmiljöinsatser i sjukhusmiljö.

Den pragmatiska komplexitetsteorin bidrog till insikter om de olika kunskapsluckorna. Resultaten av denna avhandling tyder på att företagshälsan kan komplettera sina tjänster med SMAK metoden, som ett sätt att tillhandahålla en förebyggande/hälsofrämjande tjänst. Avhandlingen har bidragit till att minska det praktiska kunskapsgapet i sjukhusmiljö.