The aim of this study is to explore how ethical questions are incorporated in Swedish EFL coursebooks aimed at English level 1 in upper secondary school, and what functions ethical questions may have. The study adopts a qualitative content analysis with close reading of three EFL coursebooks. The theoretical framework consists of curriculum theory, which involves how teaching material adapts to the curriculum, and Biesta’s function of education, which involves the development of skills, societal values and an independent perspective. The results show that ethical questions are incorporated in the coursebooks predominantly in different task sections. Furthermore, the results show that ethical questions function as a tool for language development, support for pupils’ development as independent and morally aware individuals, as well as a pathway for critical thinking. The results show that ethical questions are incorporated and fulfil valuable functions for pupils’ development. 

This essay addresses the selection and representation of English-speaking contexts and areas in coursebooks adapted to English Level 1 for Swedish upper secondary school in order to analyse how the textbooks reflect and address cultural stereotypes. The English-speaking contexts and areas are categorised according to the Global North and Global South frameworks, respectively. Three textbooks adapted for the Swedish 2025 syllabus were examined through thematic content analysis. The analysis of the findings applies postcolonial theory. The study found that the Global North is represented to a much higher degree than the Global South. The Global North is also portrayed as more progressive and developed, as the representations of the Global South are generally negative, stereotypical, or superficial. Furthermore, both the texts and the tasks in the textbooks rarely incorporate critical analysis of cultural stereotypes. Consequently, the study highlights the need for teachers to use additional resources for critical analysis of cultural representations in textbooks. 

This study investigates the selection and pedagogical purposes of classical and contemporary literary works within the genres of drama and prose fiction in four coursebooks for English 6 in Swedish upper secondary education. In addition, it examines how teachers’ literary selections correspond to the literary selections and pedagogical purposes represented in the coursebooks. The aim is to explore how literary works are selected, presented, and pedagogically used in Swedish EFL teaching. A mixed-methods approach was applied, consisting of a qualitative content analysis of four EFL coursebooks and a survey conducted with Swedish upper secondary English teachers. The data were analysed using canon theory, reader-response theory, and curriculum theory as theoretical frameworks.  

The findings indicate that both classical and contemporary literature remain central to Swedish upper secondary English education. The analysed coursebooks largely reproduce canonical literary traditions through recurring classics, literary-historical framing, and pedagogical tasks related to cultural and literary knowledge. Furthermore, several classical works recur in both the coursebooks and the teachers’ literary selections, whereas the same pattern of recurrence is not evident in the selection of contemporary works. However, the teachers’ responses suggest a flexible approach to literary selection, whereby engagement, accessibility, students’ interests, and language proficiency strongly influence literary choices. The findings indicate that classical and contemporary literary works are often associated with different pedagogical functions. Classics are primarily linked to literary-historical knowledge, whereas contemporary literature is more associated with recognition, accessibility, and student engagement. Overall, this study demonstrates that literary selection in Swedish EFL teaching involves balancing canonical traditions with contemporary classroom realities.

Syftet med studien var att undersöka hur rekryterare i Sverige upplever och hanterar kandidaters förväntningar i rekryteringsprocessen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer med 13 rekryterare från olika branscher i Sverige. Rekryterarna valdes utifrån ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterarna upplevde kandidater som mer engagerade i rekryteringsprocessen än för fem år sedan. Kandidaters förväntningar beskrevs framför allt handla om kommunikation, arbetsvillkor, kultur och rekryterarens kompetens. För att hantera dessa förväntningar arbetade rekryterarna med tidig förväntanskalibrering, exempelvis genom att tydliggöra lönespann, processens upplägg och anställningsvillkor. Rekryterarna beskrev även att de behövde marknadsföra arbetsgivaren för att framstå som attraktiva. Samtidigt framkom det att organisationens förutsättningar emellanåt begränsade möjligheten för rekryterarna att möta alla kandidatförväntningar. Rekryterarens arbete kan därmed förstås som ett kontinuerligt förväntansarbete i mötet mellan kandidaters förväntningar och organisationens förutsättningar.

This thesis investigates how a test rig capable of measuring both angle and force using sensors could be designed and constructed. The project aims to develop a functional prototype that is not intended for production, and where aesthetics are not taken into consideration. Functionality is the sole priority. The purpose of the rig is to facilitate the testing and evaluation of mechanical end-stops used in steer-by-wire systems. The work follows a product development process using several established methods, including Double Diamond, Pugh’s Matrix, MoSCoW, and PBS. Since no existing test rigs were available for comparison, significant emphasis was placed on identifying and defining the requirements and structure of the rig from the ground up. The final result fulfills seven out of eleven requirements in the specification, several of which are classified as function-critical. Among the unmet requirements is adjustability, which would have simplified the calibration and positioning of the zero point. Future work includes implementing motor-driven torque application instead of manual operation, as well as acquiring a more robust load cell, since the current sensor can only withstand approximately 50 newtons. 

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av människors välbefinnande och aktivitetsutföranden, men integreras sällan i arbetsterapeutisk praktik. Personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar därmed begränsad delaktighet inom ett betydelsefullt livsområde.

Syfte: Att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med sexuell hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

Metod: Arbetet genomfördes med kvalitativ ansats och induktiv design. Sju legitimerade arbetsterapeuter rekryterades genom strategiskt urval och snöbollsurval och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade att sexuell hälsa främst lyfts i problematiska situationer och att arbetet kännetecknas av ett reaktivt förhållningssätt. Osäkerhet kring roll, ansvar, kunskap och omgivning påverkar hur arbetet genomförs. Samtidigt framkommer att arbetsterapeuter ser sexuell hälsa som en del av vardagliga aktiviteter, men att detta i begränsad utsträckning omsätts i praktiken.

Slutsats: Sexuell hälsa utgör ett betydelsefullt men otillräckligt integrerat område inom arbetsterapi, där en diskrepans mellan teoretisk förståelse och praktiskt arbete framträder. 

Implikationer: Resultatet indikerar behov av ökad kompetens, tydligare riktlinjer och strukturer för att möjliggöra ett mer systematiskt och hälsofrämjande arbetssätt. 

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om lekens betydelse för inkludering ochexkludering i fritidshem, ur ett perspektiv som tar hänsyn till elever med olika kognitivaförutsättningar. Med utgångspunkt i syftet ska följande forskningsfrågor besvaras: Hur uppfattarlärare i fritidshem att inkludering och exkludering tar sig uttryck i lekens olika sammanhang påfritidshemmet? Hur upplever lärare i fritidshem att elevers olika kognitiva förutsättningar påverkarderas delaktighet i lek? Vilka faktorer upplever lärare i fritidshem påverkar elevers inkluderingoch exkludering i lek? Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sex semistruktureradeintervjuer utfördes med utbildade lärare i fritidshem, verksamma vid fem olika skolor i trekommuner. Resultatet visar att leken har en central betydelse för inkludering i fritidshemmetsverksamhet. Lärare beskriver att organiserade och regelstyrda lekar skapar en bättre förutsättningför delaktighet, medan fri lek kan leda till att vissa elever exkluderas. Lärares närvaro och aktivadeltagande framhålls som betydelsefullt för att stödja elevers sociala samspel och förebyggautanförskap. Resultatet visar även att elever med olika kognitiva utmaningar kan behövaanpassningar och stöd för att inkluderas i leken. Sociala faktorer, såsom förmågan att tolka socialasignaler och samspela med andra, påverkar elevers möjlighet till inkludering och delaktighet samtderas möjligheter att ta sig förbi lekens osynliga gränser.

Product images serve as a primary source of information in multi-vendor e-commerce, yet research has largely focused on technical image qualities rather than the semantic context within static images. This study investigates how three static product image contexts (isolated, in-use, environmental) influence perceived diagnosticity and consumer trust, and the role that trait anxiety plays in this relationship. To examine this, a between-subjects online survey (n = 186) was conducted using a standardised mock multi-vendor e-commerce interface displaying a utilitarian product (office chairs), where perceived diagnosticity, consumer trust and trait anxiety were each measured through validated, adapted scales. Results from ANCOVA and hierarchical linear regressions indicated that image context did not significantly affect perceived diagnosticity across the three conditions. Nevertheless, perceived diagnosticity strongly predicted consumer trust, explaining 60% of its variance, with trait anxiety contributing a small but statistically significant additional effect. No significant moderation by trait anxiety was found. An exploratory finding revealed that desktop users reported significantly higher perceived diagnosticity than mobile users. Together these findings suggest that perceived image diagnosticity drives the formation of consumer trust, independent of the image’s semantic context, and that individual differences such as trait anxiety may influence trust levels directly rather than through diagnosticity.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 2 tolkar och identifierar proportionella samband i tabeller. Tidigare forskning visar att elever kan ha svårt att urskilja proportionella samband och istället tenderar att använda additiva strategier. Studiens teoretiska utgångspunkt är den multiplikativa schemateorin, som beskriver hur elever utvecklar matematiska förståelser utifrån tidigare erfarenheter och befintliga scheman. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där uppgiftsbaserade intervjuer genomfördes med elever från tre olika klasser. Resultatet visar att tabellernas utformning påverkar vilka samband eleverna uppmärksammar. Eleverna använde både additiva och multiplikativa resonemang för att förstå multiplikativa situationer och flera utgick från befintliga additiva scheman för att skapa förståelse. Additiva resonemang framträdde inte enbart som begränsningar utan kunde även fungera som ett stöd i utvecklingen mot ett mer multiplikativt tänkande. Resultatet indikerar att förståelsen för proportionella samband utvecklas successivt genom att tidigare scheman utmanas och omorganiseras. Studien synliggör därmed betydelsen av undervisning som riktar elevernas uppmärksamhet mot relationer mellan storheter genom medvetna val av tabellernas utformning och undervisning som stödjer multiplikativa resonemang.

 Saunas are widely available in gym and wellness facilities in Sweden. However, many

users, particularly beginners, international visitors, and individuals unfamiliar with

sauna culture, experience uncertainty about how to prepare and behave before

entering. This uncertainty is partly because pre-sauna practices are mainly guided by

implicit social norms rather than formal written instructions. As a result, expectations

are rarely explicitly stated in saunas, and users are instead expected to already know

how to behave. This lack of clear guidance can reduce confidence and comfort.

Despite the increased use of digital signage in public environments, little research has

examined how visual design supports understanding in this context.

This study explored how different visual design approaches in pre-sauna digital

guidance influence user understanding and comfort. It also aimed to identify design

principles for beginner-oriented guidance in gym saunas in Jönköping, Sweden. A

mixed-method design was used, including a pre-study survey (n=55). Based on these

findings, three prototypes were developed presenting identical content in text-based,

image-based, and hybrid formats. The prototypes were evaluated through scenario-

based testing and semi-structured interviews with 10 participants. The data were then

analysed using thematic analysis.

Results showed that all formats supported basic understanding but differed in clarity

and in how confident participants felt about their understanding and about entering the

sauna after viewing the instructions. The hybrid format was consistently preferred,

combining quick visual recognition with textual clarification. Within the context of

this study, the findings suggest that hybrid text-image guidance was the most effective

of the tested formats for supporting perceived comprehension and confidence.

With the increasing nature of online booking systems becoming the primary method of appointment booking, optimising the design of these systems becomes vital for both the company and the consumer. Several existing studies investigate methods of improving the design of booking systems in other fields, but at the time of writing, there is limited knowledge specifically regarding the field of personal care, including services such as hair salons, massages, et cetera. The area is relevant to research specifically as it is one of the biggest market sectors, and context changes the needs and subsequent responses of users. This study focuses on determining relationships between cognitive load, emotional load, and user satisfaction to provide insights for UX designers. To collect the data, a quantitative online questionnaire was conducted, reaching 78 respondents with prior experience using relevant booking systems. The survey design uses verified models, NASA Task Load Index (NASA TLX), Positive and Negative Affect Schedule (PANAS), and Customer Satisfaction score (CSAT), modified for the specific context and format. Pearson's r correlations found significant negative relationships between both cognitive load and user satisfaction, and emotional load and user satisfaction. The study’s results also further strengthen the positive relationship between cognitive load and emotional load. The implications of these results reinforce the need for designers to consider these mental processes together when creating personal care booking systems. Minimising cognitive complexity may serve as a vital regulator in improving emotions and subsequent satisfaction.

Studien behandlar samhällsprogramselevers framtidsvisioner i relation till sociala aspekter och utbildningsaspekter samt i en geografisk kontext. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever från glesbygd respektive tätort betraktar sin framtid och hur utbildning, social bakgrund och den geografiska kontext de befinner sig i påverkar deras syn på framtiden. Studien utförs genom linsen av Giddens struktureringsteori och relationen mellan strukturer och agens. För att kunna besvara föreliggande studies frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med gymnasieelever i glesbygden och i tätorten, i samspel med en enkät. Resultatet visar att visionerna i sig inte har uppenbara skillnader, utan det är snarare vägen dit som skiljer sig. Vidare påverkas elevernas syn på framtiden av deras sociala bakgrund, deras pågående utbildning och deras geografiska position. Eleverna från glesbygden präglas mer av lokala begränsningar i förhållande till tätortseleverna, men visar en medvetenhet kring dessa och försöker hitta alternativa vägar. Både tätortseleverna och glesbygdseleverna ser en framtid präglad av vidare studier och en positionering på arbetsmarknaden. 

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisning om kontroversiella frågor inom ramen för ämnet samhällskunskap. Studien ämnar öka insikten om elevers upplevelser av undervisning om kontroversiella frågor, hur de önskar att sådana frågor behandlades i undervisningen samt vad som främjar elevers delaktighet i diskussioner om kontroversiella frågor.

Studien har utförts genom fem kvalitativa semi-strukturerade gruppintervjuer med totalt 18 gymnasieelever. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån agonistisk demokratiteori och tidigare forskning på området. Resultatet visar att eleverna gärna vill, och ser stort värde i att, möta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen, men upplever samtidigt att sådana frågor sällan behandlas. Eleverna efterfrågar fler strukturerade tillfällen att mötas och diskutera, samt en neutral och närvarande lärare som vågar hantera oenighet och svåra frågor i klassrummet. För att elever ska vilja och våga delta i diskussioner om kontroversiella frågor framkommer ett samtalsklimat präglat av tydliga regler och relationell trygghet som en viktig förutsättning. Vidare understryks lärarens roll som auktoritet som en trygghetsfaktor. Slutsatsen är att frekventa och strukturerade möten med oenighet under lärarens ledning är nyckeln till att avdramatisera det kontroversiella och stärka elevers demokratifostran.

Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om mängden plackackumulering skiljer sig mellan implantatmaterialen zirkonia och titan, avseende både distanser och hela tandimplantat. Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt där vetenskapliga originalartiklar söktes i tre databaser: CINAHL, Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS) och MEDLINE. Sökningarna genomfördes med kombinationer av sökord och booleska operatorer. Studiens urval styrdes av en PICO-struktur och begränsades sedan med inklusions- och exklusionskriterierna. Totalt inkluderades 17 studier för kvalitetsgranskning. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys. Resultat: De utvalda originalstudierna indelades i två kategorier; distanser och hela tandimplantat. Samtliga studier utvärderades utifrån de fyra underkategorierna plackackumulering, periimplantär vävnadsrespons, implantatytans egenskaper samt tandimplantatets framgång, överlevnad och misslyckande. Majoriteten av studierna pekar på inga statistiskt signifikanta skillnader i plackackumulering, periimplantära kliniska parametrar (BoP, PPD, MBL), implantatframgång, överlevnad eller misslyckande mellan Zi och Ti. En tendens visar dock bättre utfall vid Zi. Något entydigt samband mellan ytstruktur och plackackumulering kunde inte fastställas. Konklusion: Trots tendens till bättre utfall för Zi är materialvalet ensamt inte tillräckligt för att förebygga periimplantära sjukdomar, då plackackumulering och periimplantära parametrar ökade över tid för båda materialen. Regelbunden stödbehandling är av yttersta vikt oavsett materialval.

Syfte: Genom en allmän litteraturstudie beskriva AI-baserad röntgendiagnostik för karies och parodontit, med fokus på AI-teknologins kliniska nytta och träffsäkerhet. Metod: En allmän litteraturstudie genom sökningar i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS), MEDLINE och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). Studien inkluderade enbart vetenskapliga artiklar på engelska som genomgått peer-review granskning och publicerade mellan år 2024–2026. Resultat: Resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar visar att olika AI-program utmärker sig inom karies och parodontaldiagnostik på röntgen med hög specificitet, sensitivitet, noggrannhet och träffsäkerhet. I vissa fall presterade AI-program bättre än legitimerad tandvårdspersonal och specialister både i tidseffektivitet och i träffsäkerhet. Slutsats: Röntgendiagnostik med hjälp av AI-program uppvisar en hög diagnostisk träffsäkerhet vid detektering av både karies och parodontit, med en sensitivitet och specificitet som ofta överstiger 90%. Det finns en tydlig vetenskaplig enighet om att AI-programmens främsta kliniska styrka ligger i tidseffektiviteten, där tekniken kan processa bilder upp till 79 gånger snabbare än legitimerad tandvårdspersonal. Vidare råder också en enighet om att AI kan fungera som ett kraftfullt verktyg för kompetensutjämning inom tandvården. 

Syfte: Beskriva attityder till artificiell intelligens (AI) bland legitimerad tandvårdspersonal och personer i chefsposition inom allmäntandvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie utförd i mellersta Sverige, med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av personer i chefsposition, tandläkare och tandhygienister. Sammantaget utfördes 18 intervjuer. Resultat: Bestod av fem beskrivningskategorier som gemensamt beskriver deltagarnas attityder till AI inom tandvården. Beskrivningskategorierna som skapades var följande: ”Artificiell intelligens som stöd och effektivisering” omfattade deltagarnas attityder till hur AI kan användas och underlättas i arbetet. Beskrivningskategorierna ”Positivt ställningstagande till implementering av artificiell intelligens i det dagliga arbetet” och ”Ambivalent ställningstagande till implementering av artificiell intelligens i det dagliga arbetet” innefattar deltagarnas attityder till implementeringen av AI. Beskrivningskategorin ”Artificiell intelligens som osäkerhet” beskriver deltagarnas osäkerheter kring AI. Sista beskrivningskategorin som identifierades var ”Artificiell intelligens och dess framtid” som belyste deltagarnas attityd till AI inom framtiden. Slutsats: Studien bidrog med kunskaper om AI inom allmäntandvården genom att uppmärksamma positiva och ambivalenta attityder bland deltagarna. Resultatet stödjer forskning genom att belysa faktorer som patientsäkerhet, beslutsfattning, kvalitetssäkring och etiska aspekter som påverkar intentionen att använda AI-verktyg effektivt i praktiken. Studien kan bidra med information för vidareutveckling av riktlinjer och strategier för implementeringen av AI-teknologin i tandvården. 

Bakgrund: Kirurgiska sårinfektioner (SSI) är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och kan leda till ökat lidande för patienten. SSI innebär både fysiska symtom såsom smärta och sårproblematik, men har också en påverkan på det psykiska välbefinnandet och det sociala livet. Trots riktlinjer kring förebyggande av SSI kvarstår problemet och patienter behöver ofta stanna kvar på sjukhuset eller bli hemskickade med egenvård, vilket kan vara utmanande. Det gör sjuksköterskans roll kring information, stöd och omvårdnad till en central aspekt för patienternas välbefinnande. Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av att leva med en kirurgisk sårinfektion. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Elva kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman följt av nio subteman: Erfarenheter av att vara utlämnad till vårdens stöd och brister- varierande erfarenheter av nödvändiga omvårdnadsåtgärder, ambivalenta erfarenheter av vårdens bemötande, konsekvenser av kunskapsbrist vid svårnavigerad information, Ett omfattande lidande som påverkar hela livet- smärtans påverkan, kroppsliga begränsningar i relation till sårproblematik, psykisk påverkan med känslomässiga konsekvenser, Påverkan på livssituationen- ekonomiska svårigheter, sociala samspel, existentiell påverkan med ovisshet och hopp. Slutsats: Resultatet visar att patienter som lever med en SSI upplever olika grad av fysiskt, psykiskt och socialt lidande som påverkar livskvaliteten. Bristande information, stöd och individanpassade omvårdnadsåtgärder bidrar till osäkerhet och ökat lidande, särskilt i samband med utskrivning och egenvård. Ett personcentrerat arbetssätt med kontinuitet, tydlig information och stöd är centralt för att möta patientens behov och förbättra vårdupplevelsen.

Recruitment is a high-risk and costly process within companies. At the same time, artificial intelligence (AI) is becoming more advanced. This makes it easier for job applicants to prepare application material. Recruiters may therefore no longer be able to trust the authorship of the cover letters and rely on the applicants’ abilities, which may affect hiring outcomes. The study has an experimental design and investigates recruiters’ evaluation of cover letters written by humans versus cover letters generated with AI in blind evaluation. It measures professionalism, writing quality, and hireability while also assessing recruiters' ability to identify AI. The study shows that AI-written cover letters generally received higher ratings on professionalism, writing quality, and hireability. It was also found that participants struggled with the identification of AI-generated cover letters and human-written cover letters. This study contributes to research about AI in recruitment settings and highlights the importance of conducting further research on the implications of AI in application material.

Bakgrund:  Psykisk ohälsa har ökat och utgör idag ett växande folkhälsoproblem där många patienter söker primärvården som första vårdkontakt. Primärvården har därför en viktig roll i att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa och erbjuda stödinsatser. Sjuksköterskan har en central funktion i detta arbete genom att identifiera psykisk ohälsa i ett tidigt skede samt arbeta hälsofrämjande genom stöd, bemötande och kontinuitet i vården. Många patienter väntar samtidigt med att söka hjälp, vilket kan bidra till att psykiska besvär förvärras över tid. I mötet med patienter med psykisk ohälsa har sjuksköterskan en betydelsefull roll i att skapa trygghet, lyssna och ge stöd. Samtidigt kan arbetet präglas av utmaningar såsom tidsbrist och osäkerhet i mötet med psykisk ohälsa. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Metod:  Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Artiklar söktes i CINAHL och PubMed granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys där koder, subkategorier och kategorier identifierades. Resultat:  Resultatet visade att tillitsfulla vårdrelationer, kontinuitet och tidig identifiering var centrala delar i sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Slutsats: Visar att sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården samt att ökad kunskap och stöd behövs i arbetet. 

Anmälningsskyldigheten är en lagstadgad plikt som innebär att personer som arbetar inom verksamheter som berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. En yrkesgrupp som faller under anmälningsskyldigheten är lärare. Det är socialtjänstens ansvar att utreda om barn är i behov av stöd och om inte anmälningsskyldigheten efterlevs uppmärksammas inte barn som eventuellt är i behov av stöd. Anmälningsskyldigheten är således av största vikt för att säkerställa att barn får nödvändig hjälp. Tidigare forskning visar dock på att anmälningsskyldigheten präglas av stor komplexitet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka hur lärare respektive socialsekreterare uppfattar anmälningsskyldighetens komplexitet, och hur professionerna förhåller sig till varandra i relation till anmälningsskyldigheten. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med lärare och socialsekreterare. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys där fyra teman identifierats: Skilda tolkningar av anmälningsskyldigheten, Osäkerhet som påverkar anmälningsbenägenhet, Relation till vårdnadshavare och barn samt Attityder och erfarenheter. Studiens resultat diskuteras i relation till Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Studiens fynd visar på att det finns ett stort tolkningsutrymme gällande anmälningsskyldigheten i praktiken och att lärare och socialsekreterare har skilda tolkningar av lagen. Studiens resultat visar också på flera omständigheter som påverkar lärares anmälningsbenägenhet, exempelvis tolkning av lag, behov av bevis, stöttning från kollegor, personliga attityder och erfarenheter samt relationella faktorer.

Bakgrund: Unga med autism möter svårigheter när omgivningens krav inte överensstämmer med individuella förutsättningar, utmaningar inom social interaktion, anpassningsförmåga och sensorisk bearbetning kan göra aktiviteter mer ansträngande. Trots arbetsterapins centrala roll saknas studier över ungas egna upplevelser av sitt aktivitetsutförande. 

Syfte: Att kartlägga hur unga med autism upplever sitt aktivitetsutförande i aktiviteter inom hem, skola och fritid. 

Metod: En scoping review genomfördes enligt Arksey och O’Malley och rapporterades enligt PRISMA-ScR. Totalt inkluderades 14 artiklar som analyserades med en tematisk analys. 

Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre huvudkategorier: aktiviteter som formar vardagen, omgivningens betydelse för skola, hem och fritid samt individuella förutsättningar och inre upplevelser. 

Slutsats: aktivitetsutförandet är individuellt och kontextberoende, och formas av samspelet mellan individ, aktivitet och miljö. För att främja delaktighet behöver arbetsterapeutiska insatser utgå från ungdomens egna upplevelser.

Implikationer: Ett helhetsperspektiv är centralt för att stödja unga genom meningsfulla aktiviteter stärkt självständighet, trygga sammanhang och interprofessionell samverkan.

Title: Women´s experiences of psychological support after a breast cancer diagnosis. Background: Breast cancer is the most common cancer among women and a leading cause of cancer-related death. Despite effective treatments and medical advancements, a breast cancer diagnosis entails various consequences. This includes impacts on female identity, stigmatization and psychological distress. The nurse’s role involves identifying patient's needs. The nurse´s core competencies form the foundation of nursing practice. This literature review is based on Katie Eriksson´s theory, emphasizing the caring relationship and alleviation of suffering. Aim: the aim was to describe women´s experiences of psychological support following a breast cancer diagnosis. Method: A literature review with a qualitative approach and an inductive design was conducted. Results: Two main themes with two and four subthemes were identified: Continuity was decisive for women (continuity in processing emotions and reactions, physical changes increased the need for continuity in support) and Security was important for women (support from family and relatives in daily life created a sense of security, perceived security through the nurse's approach, the importance of information for perceived security and strength and hope that instill security). Conclusion: The findings indicate that women have a significant need for psychological support following a breast cancer diagnosis. Support from family and relatives was important, contributing to a sense of security among women. The nurse was able to provide support through continuity and information. The caring relationship was central in promoting well-being and alleviating suffering. A person-centered approach, with nursing as a core component, was perceived as significant. 

Sammanfattning

Bakgrund: Schizofreni är en mångfacetterad och komplex psykisk sjukdom. Den yttrar siggenom att påverka personens tankar, känslor och beteende samt medför svårigheter i socialtoch vardagligt fungerande. Symtombilden delas in i positiva och negativa symptom, ochbehandlingen för schizofreni består främst av antipsykotiska läkemedel kombinerat medpsykosociala insatser. Då schizofreni ses som en mångfacetterad och komplex sjukdom finnsbehov av ökad förståelse för vuxna personers erfarenheter av att leva med sjukdomen, för attsjuksköterskan ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad utifrån personensindividuella behov.

Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med schizofreni.

Metod: Litteraturöversikten sammanställdes av tolv vetenskapliga primärkällor, vilkaanalyserades med kvalitativ metod och en induktiv ansats utifrån Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Analysen resulterade i två teman samt sex subteman. Resultaten visar att vuxnapersoner som lever med schizofreni upplever ensamhet och utanförskap, där personerna oftakänner sig avvisade och missförstådda. Tankar på suicid är vanligt förekommande, därensamhet samt brist på stöd kan öka suicidtankar. Vidare blir personerna samhälleligtstigmatiserade vilket påverkar vardagen och måendet. Det är även förekommande attpersonerna saknar känsloreglering, vilket resulterar i agitation. Flertalet erfarar styrka ochhopp i sin tro samt uttryckte önskan om vänner och tillhörighet.

Slutsats: Att leva med schizofreni innebär omfattande utmaningar som påverkar personenspsykiska, sociala och emotionella liv. Erfarenheter av ensamhet, stigmatisering ochsuicidtankar är framträdande, samtidigt som enstaka upplever mening och livskvalitet.Kunskap om dessa erfarenheter är avgörande för att kunna erbjuda personcentrerad ochempatisk omvårdnad.

Nyckelord: Litteraturöversikt, Omvårdnad, Personcentrerad omvårdnad, Psykisk ohälsa.

Type 2 diabetes (T2D) is a public health challenge with high prevalence globally and increasing annually. Untreated T2D can lead to serious and permanent complications on the body’s organs. Despite available treatment methods, adherence to self-care and treatment is often low, which corresponds to poor blood glucose control. It is therefore important to understand which factors affect adherence in adults with T2D. This is because the nurse has a central role in supporting people with diabetes in their self-care.

Bakgrund: Smärta är ett av de mest komplexa och utmanande symtomen inom palliativ vård. Sjuksköterskor har en central roll i hemsjukvården för att säkerställa adekvat smärtbedömning och smärtlindring. Allt mer avancerad vård utförs i patienters hem, vilket ställer ökade krav på sjuksköterskors samarbete, kliniska omdöme och kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta hos patienter i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Artikelsökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 12 artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat. Kvalitetsgranskningen utfördes enligt protokollet från Jönköping University, Hälsohögskolan avdelning för omvårdnad (AFO). Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs (2022) femstegsmodell där resultaten från studierna jämfördes, färgkodades och ordnades i subteman och teman i relation till syftet. Resultat: Sjuksköterskor beskrev smärtlindring som en prioriterad och central del av palliativ hemsjukvård. Kontinuitet, klinisk intuition och noggranna observationer var avgörande för att bedöma smärta, särskilt när patienter hade nedsatt kommunikationsförmåga. Utmaningar omfattade kunskapsbrist, hög arbetsbelastning, begränsade resurser, emotionell belastning och otillräcklig tillgång till läkare när smärta var svår att lindra. Samarbete med närstående och kollegor var avgörande för en säker och personcentrerad smärthantering. Slutsats: Smärtlindring i palliativ hemsjukvård påverkas av sjuksköterskors kliniska erfarenheter, organisatoriska förutsättningar och interprofessionellt samarbete. För att möjliggöra en individualiserad, säker och personcentrerad smärtlindring behövs kontinuerlig kompetensutveckling, stärkt samverkan och bättre organisatoriskt stöd. 

Bakgrund: I Sverige lever 150 000 personer med en demensdiagnos. Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar hjärnan och dess funktioner. I takt med sjukdomens progression blir sjuksköterskans roll alltmer central, där ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att säkerställa god och säker vård för personer med demens. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat vid vård av personer med demens på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar publicerade 2010-2025. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för kvalitativa litteraturöversikter. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Vikten av partnerskap, Vikten av ett vårdande förhållningssätt och Vikten av samverkan. Det framkom totalt sju subteman: Att tillvarata patientens livsberättelse, Att nå patienten i dialog, Att skapa förtroendefulla relationer, Att stärka sin egen roll som sjuksköterska, Att utveckla kompetens inom demens, Att erhålla ett stabilt ledarskap och Att arbeta i team. Sjuksköterskornas erfarenheter visar att kompetens och att arbeta i team främjar en personcentrerad vård.Slutsats: Att sjuksköterskorna tillvaratar personens livsberättelse och erfar att kompetens gynnar vårdandet. Vidare krävs stöd från organisationen för att främja ett personcentrerat förhållningssätt. 

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förkommande cancerform hos kvinnor globalt och påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. En diagnos innebär ofta markanta livsförändringar med krävande behandlingar och efterföljande biverkningar. Sjukdomen påverkade kvinnornas livssituation i stor utsträckning på ett mångdimensionellt plan. Det är också därför av betydelse att inte enbart vårda den somatiska sjukdomen utan även uppmärksamma patientens psykosociala behov.

Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av psykisk hälsa vid bröstcancer.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteraturöversikten genomfördes i databaserna CINAHL och Medline vilket genererade 15 artiklar. Dataanalysen av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell (2022).

Resultat: Innefattar två huvudteman som visade att kvinnors psykiska hälsa vid bröstcancer påverkas av flera faktorer. Psykisk hälsa och förändrad självbild belystes där starka känslor av rädsla för återfall, kroppsliga förändringar, rollförändringar samt oro och ångest framkom. Sociala relationers innebörd i form av stödet från vårdpersonal, familj och andra patienter visade sig vara avgörande för det psykiska välbefinnandet. Samtidigt beskrev kvinnorna en stark vilja att inte belasta sina anhöriga. Förändrade roller framkom under sjukdomsförloppet, där kvinnan blev vårdtagare istället för omsorgsgivare.

Slutsats: Kvinnors psykiska hälsa vid en bröstcancerdiagnos är komplex och mångfacetterad, som påverkas av samspel mellan sociala, emotionella och individuella faktorer. Rädsla, oro och förändrad självbild är centrala upplevelser som ofta kvarstår över tid. Det sociala stödet och fungerande hanteringsstrategier har en stor inverkan på hur kvinnor klarar av sin situation.

Sammanfattning 

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen och kan leda till allvarliga komplikationer om inte sjukdomen hanteras adekvat. Egenvård utgör en central del av behandlingen och innefattar dagliga beslut kring fysisk aktivitet, kost, medicinföljsamhet samt blodsockerövervakning. Att upprätthålla egenvård i det dagliga livet kan innebära utmaningar för patienter, där sjuksköterskan har en central roll i behandling, uppföljning och prevention av sjukdomen. Vald teoretisk referensram är Orems teori.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design och en induktiv ansats. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som analyserades induktivt enligt Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Resultatet presenterade tre huvudkategorier: emotionella upplevelser av egenvård, att påverkas av omgivning och livsvillkor samt stödets betydelse vid egenvård. Egenvården påverkades av känslomässig reaktion, acceptans, motivation och upplevd kontroll. Även tid, ekonomi, kunskapsbrist, sociokulturella faktorer samt stöd från familj och vårdpersonal hade betydelse för patienternas möjlighet att genomföra livsstilsförändringar och upprätthålla dagliga egenvårdsrutiner. 

Slutsats: Resultatet visade att egenvård vid diabetes mellitus typ 2 påverkas av känslomässiga, sociala och praktiska faktorer. Sjuksköterskan har en central roll vid egenvård för att kunna ge personcentrerat stöd, anpassa information utifrån patientens livsvillkor och stärka patientens egenvårdsförmåga.

Bakgrund: Barns våldsutsatthet är ett globalt problem som kan leda till livslånga

konsekvenser för barnets psykiska, fysiska och sociala hälsa och utveckling. Sjuksköterskan

har en unik roll i att kunna upptäcka och identifiera våldsutsatthet vid mötet med barn inom

hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är enligt svensk lagstiftning skyldig att orosanmäla till

socialtjänsten vid misstanke eller oro för att ett barn far illa. Trots detta finns ett stort

mörkertal och utmaningar i arbetet kring våldsutsatthet.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta barn inom hälso- och

sjukvården som misstänks vara utsatta för fysiskt eller sexuellt våld.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt

genomfördes. Totalt tolv kvalitativa artiklar som inhämtats från Medline, Cinahl samt genom

manuell sökning låg till grund för resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av

Jönköping Universitys kvalitetsgranskningsprotokoll och analyserades enligt Fribergs

femstegsmodell.

Resultat: Resultatet resulterade i huvudteman: Emotionell påverkan i det professionella

uppdraget, utmaningar i det professionella ansvaret och organisatoriska utmaningar i

omvårdnadsarbetet med barn. Varje subtema som identifierades kategoriserades i

huvudteman, det resulterade i tre huvudteman. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde

både emotionella och organisatoriska svårigheter kopplat till omvårdnad av barn som var

utsatta för våld.

Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde vård av barn som misstänks vara

utsatta för våld som mycket påfrestande, både professionellt och privat. Stöd från kollegor,

tydliga rutiner och tidigare erfarenhet av möte med våldsutsatta barn var alla viktiga

komponenter för att sjuksköterskan skall kunna identifiera och vårda barn som misstänks vara

utsatta för våld.

Sammanfattning

Bakgrund: Demens är ett tillstånd som gradvis försämrar kognitiva funktioner och individens förmåga att klara vardagen självständigt. Sjuksköterskor har en central roll i vården av personer med demenssjukdom och ansvarar för att tillgodose svåra och föränderliga behov genom både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Trots tillgång till riktlinjer och utbildning upplever sjuksköterskor utmaningar i omvårdnaden som påverkar patientsäkerheten och vårdens kvalitet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Totalt analyserades 12 artiklar utifrån Fribergs fem steg som sedan utgjorde grunden för resultatet.

Resultat: I resultatet identifieras två huvudteman: 1) Betydelse av partnerskap och 2) Vikten av organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter visar att vård baserad på patientens livsberättelse och kommunikation är central för att främja meningsfullhet, delaktighet samt värdighet hos personer med demenssjukdom. Samtidigt framkommer det att organisatoriska förutsättningar som utbildning, tid och bemanning påverkar möjligheten att ge vård.

Slutsats: Ett fungerande partnerskap med patienten och tillräckliga organisatoriska resurser är avgörande för att kunna ge individanpassad vård vid demenssjukdom. Brister i dessa förutsättningar kan leda till upplevelser av otillräcklighet och ökad arbetsbelastning

Background: Cardiac arrest is a health condition affecting millions of people. Those affected lose consciousness, and without prompt intervention, the chances of survival are low. Survivors risk living with physical, psychological, and cognitive consequences following the event. Knowledge regarding cardiac arrest and the period thereafter is limited, which may negatively impact recovery. Therefore, increased understanding is necessary to develop nursing care and promote well-being. The Sense of Coherence (SOC) can be used to enhance patients' well-being. Aim: The aim was to describe patients´ experiences and nuring care needs after cardiac arrest in relation to the daily life. Method: A literature review with a qualitative and inductive approach was conducted. Searches were performed in PubMed and CINAHL using the keywords “Cardiac arrest” AND “Patientent experience” AND “Qualitative study”. Inclusion criteria were qualitative, peer-reviewed studies in English or Swedish between 2016-2025, involving patients aged >18 who had survived cardiac arrest. A total of 12 articles were included after quality appraisal. Data analysis was conducted according to Fribergs´ method (2022). Results: The results included three themes and ten subthemes: The new life (unexpected cardiac arrest, early reactions after awakening and psychological processing), Need for support (experiences of healthcare support, lack of information, social support and consequences of inadequate care) and Returing home (return to everyday life, managing information and support and follow up). Conclusions: Patients who survived cardiac arrest experienced the event as life-changing, resulting in physical, psychological and cognitive challenges. Care tends to prioritize the acute phase, while psychological processing and long-term recovery may recieve less attention. Information provision and communication are crucial for patients’ sense of security and well-being, recovery and sense of coherence (SOC). 

Keywords: Cardiac arrest, nursing, patient experiences, recovery

Bakgrund: År 2023 rapporterades det att över 75 000 patienter hade drabbats av en vårdrelaterad infektion inom Sverige. Inom EU/EEA är det mellan 3–11 procent av patienter som har drabbats av en vårdrelaterad infektion. Detta påverkar beläggningsgraden inom slutenvården och skapar ökade kostnader för vården. Preventionsarbete är en central metod för att minska risken för återinsjuknande och tidigt upptäckt av sjukdom. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.

Metod: Studien är en induktiv litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Artiklarna var publicerade från 2016–2026 och är hämtade från databaserna Cinahl och Medline.

Resultat: Tre huvudteman och sex subteman identifierades. De tre huvudteman var ”Sjuksköterskans organisatoriska utmaningar vid prevention av VRI”, “Sjuksköterskans roll och samarbete vid infektionsprevention” och “Teamsamverkan - Samverkan mellan sjuksköterskor och andra professioner”. I resultatet framkom det att sjuksköterskor hade erfarenheter som påverkade efterlevnaden av infektionsprevention. Dessa innefattar engagemang, motivation, resurser, tydliga ansvar och rollfördelning inom vårdteamet samt tillgänglighet av evidensbaserade riktlinjer.

Slutsats: Mer utbildning inom infektionsprevention krävs för att stärka sjuksköterskans kompetens inom VRI. Där är samarbetet mellan organisationer och sjuksköterskor väsentligt för utvecklingen av infektionspreventionen.

Bakgrund: IBS är en funktionell tarmsjukdom som innebär störningar i tarmen. Störningarna ger både fysiska och psykologiska symtom, vilket påstås påverka livskvaliteten hos patienter negativt. Diagnostiseringen och utredningen är utmanande på grund av sjukdomens multifunktionella etologi. Det finns tydliga brister i vårdens alla dimensioner, vilket kan leda till konsekvenser för patienterna. 

Syfte: Att beskriva IBS patienters upplevelse av vårdens bemötande.

Metod: Studien var en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv utgångspunkt och jämfördes med teorin personcentrerad vård. Datan samlades in från totalt 11 artiklar. Dataanalysen gjordes enligt Fribergs (2022) modell för kvalitativ litteraturöversikt. 

Resultat: Studiens resultat delades upp i två huvudteman, vilket sedan delades upp i sju subteman. Det ena huvudtemat innefattar negativa upplevelser. Subteman speglar bemötanden utifrån upplevelser av att känna sig misstrodd, att vården inte anpassas till individen, att inte finna ett svar i sökandet genom vården samt att få ökat lidande efter möte med vården. Det andra huvudtemat innefattar positiva upplevelser som i stället nämner bra kommunikation, engagemang från vården samt att bli sedd, hörd och lyssnad på. 

Slutsats: Kunskapen kring patienters upplevelser ökar förståelse för patienters perspektiv. Studien tyder på att det krävs förbättringar i vårdens bemötande. Kliniska implikationer beskriver att mer forskning kring ämnet krävs. Kunskapen om bemötandet kan även användas i mötet med patienter med andra gastrointestinala sjukdomar. 

Background: Palliative care is an important part of healthcare for patients with serious incurable illnesses, with the aim of relieving suffering and promoting quality of life at the end of life. The end-of-life stage, also referred to as the terminal phase, is characterized by increasing symptoms and a need for individualized care. Palliative care is based on four cornerstones: symptom relief, communication, support for relatives, and interdisciplinary teamwork. The nurse has a central role in meeting the patient's physical, psychological, social, and existential needs, as well as in preserving the patient’s dignity and autonomy. The study is based on Kate Ericssons theory of suffering. Despite established guidelines, research shows that deficiencies in knowledge and approach can affect the quality of care, which highlights the need to explore patient’s experiences of palliative care in the end-of-life stage.  

Aim: To describe patients` experiences of palliative care at the end of life.  Method: A literature review with a qualitative approach, consisting of 15 scientific articles on patients’ experiences of palliative care at the end of life. Those articles were selected through systematic database searches, critically appraised, and analyzed according to Friberg’s (2022) five-steps model. 

 Results: The results show that patients at the end of life experience extensive suffering in which multiple dimensions are affected. Pain, anxiety, and loss of control are central findings, while relationships, communication, and support from relatives and healthcare professionals are crucial for ensuring a sense of security, dignity, and quality of life at the end of life.

  Conclusion: The study shows that palliative care at the end of life requires a holistic perspective in which all dimensions of suffering are considered. The nurse’s role is central in promoting person-centered care, good communication, and alleviating suffering, as well as in strengthening and improving the quality of life for patients at the end of life.   

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt vårdproblem som kan orsaka lidande för patienten samt ökade kostnader för vården. Trots att trycksår i stor utsträckning kan förebyggas visar tidigare forskning att brister i det preventiva arbetet kvarstår, vilket understryker sjuksköterskans centrala ansvar i det trycksårsförebyggande arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom systematiska sökningar i databaserna CINAHL och MedLine. Totalt inkluderades 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar som uppfyllde uppsatta inklusionskriterier och kvalitetsgranskades enligt ett strukturerat granskningsprotokoll. De inkluderade studierna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av trycksårspreventionen påverkas av både individuella förutsättningar, såsom kompetens och klinisk erfarenhet, och organisatoriska faktorer. Kompetens, kommunikation och samarbete i vårdteamet beskrevs som viktiga förutsättningar för ett effektivt preventivt arbete, medan tidsbrist, hög arbetsbelastning, resursbrist och otydliga rutiner utgjorde hinder i det dagliga arbetet. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att trycksårsprevention inom slutenvården är ett komplext omvårdnadsområde där sjuksköterskans möjligheter att bedriva preventivt arbete påverkas av både kompetensmässiga och organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser vikten av att vårdorganisationer skapar hållbara arbetsförhållanden som möjliggör ett systematiskt och evidensbaserat preventionsarbete. Förbättrade organisatoriska förutsättningar och kontinuerlig kompetensutveckling kan bidra till ökad patientsäkerhet och minskad förekomst av trycksår. 

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i takt med en åldrande befolkning, och allt flerpatienter vårdas i hemmet. Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten och lindra lidande.Sjuksköterskor möter patienter och närstående i hemmet och anpassar mötena utifrån derasbehov. Det ställer högre krav på sjuksköterskornas kompetens att hantera både medicinskaoch existentiella behov i en komplex vårdmiljö, där personcentrerad omvårdnad ochsamverkan är centrala. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att gepalliativ vård till patienter som vårdas i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativdesign och induktiv ansats användes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHLoch MEDLINE, vilket resulterade i tolv artiklar publicerade år 2015–2025. Artiklarnakvalitetsgranskandes enligt Protokoll för kvalitetskriterier från Jönköping University ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman visades:”Sjuksköterskornas interaktion med patienter och närstående”,”Att bemöta patienter medrespekt och värdighet”,”Professionella förutsättningar i palliativ vård”. I resultatet framkomdet att sjuksköterskor behövde bygga relationer med patienter utifrån ett personcentreratförhållningssätt. I mötet med patienter använde sjuksköterskor ett etiskt förhållningssätt,skapade hopp, mening och lindrade lidande. Den palliativa vården påverkades även avsjuksköterskornas kompetens, arbetsförhållanden, och samverkan med annan vårdpersonal.Slutsats: Sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad omvårdnad i hemmet bygger pårelationsskapande, etiskt förhållningssätt och interprofessionellt samarbete. Genom att sepatienten med ett holistiskt synsätts skapas en djupare förståelse för deras behov och situation.Förutsättningar som kompetensutveckling och organisatoriskt stöd är avgörande för attsäkerställa vård av hög kvalitet. 

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kronisk sjukdom som i ökande grad diagnostiseras hos ungdomar och vuxna. Sjukdomen är kopplad till livsstilsfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor och socioekonomiska faktorer. Detta innebär krav på långsiktiga livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja patientens sjukdomshantering och motivation, men kunskapen om hur ungdomar och vuxna erfar att leva med DMT2 är fortfarande relativt begränsad. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och vuxnas erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ samt induktiv ansats. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014–2026 inkluderades efter kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell, vilket är en strukturerad metod för att analysera data. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Bära sin sjukdom i tystnad, Egenvård i det dagliga livet och Stödjande nätverk, med totalt sex subteman. Resultatet visar att diagnosen ofta medför stigma, skuld och utanförskap, vilket påverkar självbild och sociala relationer. Sjukdomshanteringen upplevs som krävande och svår att upprätthålla över tid. Samtidigt framkommer att stöd från vårdpersonal och närstående hade stor betydelse för motivation och egenvård. Slutsats: Att leva med DMT2 som ungdom eller vuxen innebär en livssituation präglad av känslomässiga utmaningar och krav på kontinuerlig egenvård. Stigma, skuldkänslor och upplevelser av utanförskap påverkar självbild och sociala relationer, medan stöd från vårdpersonal och närstående är avgörande för motivation och hantering av sjukdomen. Resultatet visar behovet av förståelse för DMT2 för att skapa känsla av sammanhang. 

Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that develops at a young age and requires lifelong treatment. When a child becomes ill, the parents are also affected and take on a central role in the childs self-care. Treatment includes for instance insulinadministration and dietary management, which are essential for achieving a good quality of life. Parents must provide support and often take responsibility for disease management.Aim: To describe experiences of being a parent to a child with diabetes type 1.

Method: A litterature review with a qualitative method and an inductive approach was conducted. The results were based on 14 scientific articles from CINAHL, Medline and PubMed. Data analysis was conducted using Friberg´s five-step model.

Results: Three main themes were identified: The need for increased information and support from healthcare, Demanding responsibilities and strains in the role as a primary caregiver, and Improved quality of life using self-care tools. The main themes and six subthemes expressed parents need for more support and education from healthcare professionals to gain a deeper understanding of the disease and to be better prepared for potential negative health outcomes. They also experienced physical, psychological and financial strains related to managing their child´s diabetes type 1.

Conclusion: Parents of children with type 1 diabetes carried a significant responsibility in disease management. This lead to various strains that negatively affected their quality of life. Healthcare services can take this into account to better recognize parents’ wellbeing and to provide assistance and support.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig livsfas som innebär hormonella förändringar och inträffar vanligtvis mellan 45 och 55 års ålder. Minskade nivåer av östrogen och progesteron påverkar kvinnan och kan ge upphov till olika symtom. Klimakteriet kan därmed påverka kvinnans välbefinnande i varierande grad.

Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av hur den psykiska hälsan påverkas under klimakteriet.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning genomfördes via databaserna CINAHL och MEDLINE med artiklar publicerade mellan 2016–2026. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 artiklar i resultatet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsprocess (Friberg, 2022).

Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och sju subteman. Kvinnors upplevelser av klimakteriet präglades av varierande psykisk påverkan, där oro, ångest och depression var vanligt förekommande. Även upplevelser av att förlora kontrollen över humöret beskrevs, vilket kunde påverka sociala relationer. Samtidigt beskrev vissa kvinnor upplevelser av lättnad och acceptans av klimakteriet som en naturlig livsfas. Vidare framkom även att förändringar i självbild, arbetsliv och vardag hade betydelse för kvinnors psykiska hälsa.

Slutsats: Klimakteriet påverkar kvinnors psykiska hälsa på olika sätt med individuella variationer. Litteraturöversikten visar att fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. Detta poängterar behovet av ett helhetsperspektiv. För hälso- och sjukvården innebär detta att det är centralt att bemöta kvinnornas individuella behov under klimakteriet.

Bakgrund: Att ha ett gott klimat på en arbetsplats är viktigt för alla medarbetares välmående, men det kan också påverka patienternas säkerhet och rätt till högkvalitativ vård. Ohövlighet är ett begrepp som syftar till ett respektlöst, oartigt eller oförskämt beteende. När det här uppstår på en arbetsplats inom hälso- och sjukvården äventyras patientsäkerheten och kvaliteten på den vård som patienten får.  Syfte: Syftet var att undersöka ohövlighet bland hälso- och sjukvårdspersonal och dess samband med patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod: Litteraturöversikten var av kvantitativ design där 12 artiklar samlades in och som sedan analyserades enligt Flanagan och Beck. Resultaten samanställdes och presenterades sedan i tabeller och i löpande text. Resultaten delades in i två kategorier; ohövlighetens samband mellan patientsäkerhet och ohövlighetens samband mellan vårdkvalitén. Här undersöktes också vilka professioner som ohövligheten kom ifrån; sjuksköterskor, läkare, arbetsledare eller om ohövligheten var generell på arbetsplatsen. Resultat: Resultaten visade på att en ohövlig miljö på arbetsplatsen hade ett samband med en lägre patientsäkerhet och försämrad vårdkvalitet. Resultatet visade på att yngre och nyexaminerade sjuksköterskor var mer utsatta. Det kunde också ses att de som utsattes för ohövlighet var mindre bekväma att rapportera säkerhetsrisker. Slutsats: För att upprätthålla patientsäkerhet och hög vårdkvalitet krävs det att det är ett gott klimat på arbetsplatsen. Ohövligt beteende ses ha ett samband med både lägre patientsäkerheten och försämrad vårdkvalitet, oavsett vilken profession den utgår ifrån påverkar det hela vårdteamet. 

Bakgrund: Idag lever en fjärdedel av befolkningen med långvarig smärta och kostar samhället mångmiljardbelopp årligen, liksom förlusten för den enskilda personen är omfattande. Smärta är mångdimensionellt och en subjektiv upplevelse som inte kan mätas objektivt. Tillståndet medför fysiskt och psykiskt lidande, vilket inskränker på det dagliga livet och livskvaliteten. Med stöd i sjuksköterskan och en känsla av sammanhang ökar möjligheten till att hantera smärtproblematiken. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats. 15 kvalitativa studier inkluderades efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL och MedLine. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Fysiska och psykiska begränsningar innefattande fysiska begränsningar, känslan av att inte vara utvilad samt att inte räcka till. Begränsningar i sociala relationer där förlust av tidigare roller, att inte bli trodd på och förlorad självständighet framträdde. Slutsats: Långvarig smärta påverkar det dagliga livet i stor utbredning och riskerar att medföra att känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullt försvagas. Genom att sjuksköterskan bemöter dessa personer med en helhetsförståelse främjas välbefinnandet i en prekär livssituation. 

Bakgrund: Cancer uppstår när cellers normala funktion störs, det leder till okontrollerad tillväxt. Vid obotlig cancersjukdom övergår vården till palliativ vård med fokus på att lindra lidande och främja livskvalitet utifrån ett helhetsperspektiv. Smärta är ett vanligt och komplext symtom vid cancersjukdom och förstås genom begreppet “total pain”, som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Effektiv smärtbehandling kräver noggrann bedömning med patientens upplevelse i fokus samt en kombination av farmakologiska och icke-farmakologiska insatser. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge personcentrerad och etisk vård, där kommunikation och individanpassning är avgörande för en värdig vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärta i samband med palliativ vård vid cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och Medline, vilket resulterade i 12 kvalitativa artiklar publicerade år 2015–2025. Artiklarna granskades med kvalitetsprotokoll. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: En mångdimensionell påverkan, när smärtan begränsar vardagen och livet, vägar till lindrat lidande, att bli sedd i smärtan. Nio subteman: Smärtans genomgripande påverkan på kroppen, smärtans emotionella konsekvenser, smärtan som existentiellt lidande i relation till livets slut, smärtans inskränkning av handlingsutrymme i vardagen, smärtans omformning av autonomi, kontroll och självbild, bristande smärtbehandling som orsak till lidande, behov av egna strategier för att hantera smärta, kommunikationens påverkan på smärtupplevelsen, bekräftelse som grund för värdighet och minskat lidande. Slutsats: Smärta hos patienter med cancer i palliativ vård är en komplex och mångdimensionell upplevelse som påverkar flera aspekter av livet, däribland livskvalitet och självständighet. Smärtan kan oftast inte enbart behandlas med medicinering vilket medför att ett empatiskt bemötande och god kommunikation är avgörande för effektiv smärtlindring. Brister i detta kan orsaka lidande.  

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett växande problem både globalt och nationellt. Sjukdomen orsakas av genetiska och förvärvade riskfaktorer där en framstående del i behandling och förhindrande av återinsjuknande utgörs av livsstilsförändringar. Sjuksköterskan arbetar för att främja hållbara livsstilsförändringar genom informationsanpassning och multiprofessionellt förhållningssätt.

Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt en hjärtinfarkt.

Metod: En litteraturöversikt med tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dataanalys genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. 

Resultat: Resultatet presenteras i två teman; en begränsad vardag och en förändrad vardag. En begränsad vardag utgjordes av följande underteman: oro, rädsla, fysiska begränsningar samt social och familjär påverkan. En förändrad vardag utgjordes av följande underteman: livsomställning, framtidssyn samt acceptans och att finna trygghet i vardagen. Återhämtning och anpassning sker successivt där strategier för hantering av den förändrade livssituationen utvecklas.

Slutsats: Upplevelser efter hjärtinfarkt innebär omfattande omställning med fysisk, psykisk och social påverkan. Gradvis sker anpassning och acceptans av nya livsvillkor. Personcentrerad omvårdnad där personens upplevelse, behov av information och kontinuerligt stöd integreras i vården för att främja en hållbar återhämtning.

Sammanfattning

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är en kronisk endokrin och gynekologisk sjukdom som påverkar kvinnor i fertil ålder och kan medföra biologiska, psykologiska och sociala konsekvenser. Tidigare forskning har främst fokuserat på medicinska aspekter, medan kunskapen om kvinnors upplevelser av att leva med PCOS är mer begränsad. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med PCOS. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes genom systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys samt induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: fertilitet och framtidsstress, sociala relationer och stigma, upplevelser av vården, påverkan på kroppsbild och femininitet samt intima relationer. Resultatet visade att kvinnor med PCOS upplever att sjukdomen påverkade självbild, identitet, relationer och livskvalitet. Kroppsliga symptom bidrog till känslor av skam, avvikelse och psykisk ohälsa. Stigma och bristande förståelse från omgivning och vård kunde leda till isolering och lidande. Oro kring fertilitet och framtida hälsa framträdde som särskilt belastande. Kvinnor beskrev även brister i vårdens bemötande, kunskap och stöd. Slutsats: PCOS påverkar kvinnors liv på ett komplext och mångdimensionellt sätt där biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. Resultatet belyser behovet av en personcentrerad och holistisk vård där kvinnors individuella upplevelser uppmärksammas. Ökad kunskap om sjukdomens psykosociala konsekvenser kan bidra till förbättrad omvårdnad och minskat lidande. Nyckelord: Kronisk sjukdom, kvinnohälsa, fertilitet, livskvalitet, femininitet.  

BAKGRUND Ångest är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av obehag kopplat till överdriven fysisk och psykisk reaktion på upplevda hot. Ångest är ett av de mest prevalenta hälsoproblemen i Sverige, där 44% av befolkningen rapporterade ångestbesvär 2024. Bemötandet av patienter är en central del av sjuksköterskans professionella ansvar och utgör en grund för personcentrerad omvårdnad. SYFTE Syftet var att undersöka sambandet mellan sjuksköterskors bemötande och förekomst av ångest hos patienter inom somatisk sjukhusvård. METOD Genomfördes som kvantitativ litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed och inkluderade kvantitativa studier med vuxna deltagare (≥18 år) som vårdats inom somatisk sjukhusvård. Studier som undersökte patienter inom psykiatri exkluderades. Inkluderade studier kvalitetsgranskades och sammanställdes sedan i tabellform samt beskrevs med deskriptiv statistik. RESULTAT Tre teman identifierades; stöttning (emotionellt stöd, motiverande samtal, spirituell support), samspel (personliga relationer, lyhördhet, tillgång till sjuksköterska), informationsöverföring (muntligt, digitalt och/eller skriftligt). Av de totalt 13 studierna inkluderade i resultatet visade 9 att gott bemötande var signifikant associerat med minskning av förekomsten av ångest samt visade ingen av de inkluderade artiklarna på en ökning av ångest relaterat till gott bemötande.  SLUTSATS Ångest inom somatisk sjukhusvård utgör ett betydande problem för både patienter och samhället. Resultaten indikerar att bemötande kan bidra till att minska graden av ångest och därmed fungera som ett icke-farmakologiskt komplement. De kliniska implikationerna för grundutbildade sjuksköterskor är att utveckla en fördjupad förståelse för sambandet mellan bemötande och ångest, vilket kan möjliggöra anpassning av arbetssätt med ökat fokus på bemötande.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett akut livshotande tillstånd som kräver omedelbara åtgärder och ett välfungerande teamarbete. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera tillståndet, påbörja hjärt-lungräddning och samordna omvårdnadsarbetet. Situationen påverkas av tidspress, ansvar och komplexa beslut. Ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser är viktig för att förbättra omhändertagandet vid hjärtstopp.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp på akutmottagning.

Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Totalt inkluderades 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar publicerades mellan 2014-2026. Artiklarna analyserades med stöd av Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman med sex subteman. Påverkande faktorer vid hjärtstopp med subteman emotionell påverkan, erfarenhetens betydelse för agerande samt reflektioner och reaktioner efter hjärtstopp. Andra huvudtemat var teamarbete vid hjärtstopp med subteman kommunikation och samarbete, ledarskap och rollfördelning samt utbildning, rutin och organisatoriskt stöd.

Slutsatser: Hjärtstopp på akutmottagning är en komplex och emotionellt krävande situation för sjuksköterskor. Upplevelsen påverkas av ansvar, erfarenhet och hur teamarbetet fungerar. Ett välfungerande team med tydlig kommunikation och struktur kan bidra till ökad trygghet och bättre omhändertagande. Resultatet tydliggör vikten av stöd, utbildning och reflektion för att stärka sjuksköterskans förmåga i akuta situationer.

Nyckelord: Akuta skedet, emotionell påverkan, erfarenhet, Hjärt-lungräddning, samverkan i team.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov och central förutsättning för återhämtning. Trots detta upplever stor andel av inneliggande vuxna patienter störd eller otillräcklig sömn under sjukhusvistelse. Miljöfaktorer, omvårdnadsrutiner och bristande personcentrering påverkar sömnkvaliteten negativt. Detta kan försämra läkning, öka smärta och påverka patientens sjukdomsupplevelse. Det finns därför behov av att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner som kan främja sömn inom slutenvården.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner för att främja vuxna patienters sömn inom slutenvården.

Metod: Litteraturöversikten genomfördes som allmän litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline. Inklusionskriterier var peer-reviewed artiklar publicerade mellan 2016–2025, med fokus på vuxna patienter inom slutenvården. Totalt inkluderades 15 artiklar efter kvalitetsgranskning. Materialet analyserades med tematisk analys.

Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; Anpassning av vårdmiljö (subteman; ljudets påverkan, ljusets betydelse, sovmiljö för återhämtning), Skapa förutsättningar för sömn (subteman; bemötandets påverkan, farmakologiska och icke-farmakologiska strategier, smärtbehandling och avslappning), Anpassning av organisation (subteman; rutiner för samverkan i team, kompetens genom utbildning, nattliga observationer och åtgärder).

Slutsats: Sömnfrämjande omvårdnadsinterventioner är betydelsefulla för patienters sömn och återhämtning, där reducering av sjukhusrelaterade sensoriska störningar är centrala faktorer. Flera av dessa åtgärder är enkla och kostnadseffektiva att implementera i klinisk praxis. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att planera, individanpassa och skapa en god vårdmiljö med ett personcentrerat förhållningssätt. För att arbetet ska bli systematisk krävs organisatoriska förutsättningar, tydliga vårdriktlinjer, utbildningsinsatser och ökad medvetenhet vilket kan motverka de attityder och bristande kunskaper som utgör hinder för god sömn och återhämtning. 

Bakgrund: Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen varav mastektomi utgör en av de huvudsakliga behandlingsmetoderna. Ingreppet kan medföra påverkan på den psykiska hälsan genom förändringar i kroppsuppfattning och självbild. Därav har sjuksköterskan en central och betydelsefull roll i att bemöta och stödja patienter i syfte att främja och återställa hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning och självbild efter genomgången mastektomi vid bröstcancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes systematiskt i databaserna Medline, CINAHL och PsycInfo. Totalt inkluderades 15 artiklar varav samtliga inkluderade artiklar utgjordes av primärstudier. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod vilket möjliggjorde en mer fördjupad förståelse av det insamlade materialet och dess innehåll. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande subteman. De presenterade huvudteman utgjordes av en förändrad kropp, förändrad sexualitet och kvinnlig identitet samt vägen mot acceptans av den förändrade kroppen.De subteman som identifierades förklarade upplevelsen av den förändrade kroppen och kroppsliga anpassningar, förändrad känsla av femininitet och sexualitet samt kvinnors acceptans, betydelsen av stöd och sociala normer. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och självbild efter genomgången mastektomi, vilket yttrade sig genom försämrat självförtroende och förändrad kvinnlig identitet. Att finna acceptans var även av stor vikt. Samtidigt var upplevelsen subjektiv, där kvinnor även beskrev en oförändrad kroppsuppfattning och självbild. Litteraturöversikten kan stärka vårdpersonalens förståelse för kvinnor som genomgått mastektomi. Genom denna förståelse kan vården bli mer holistisk och ytterligare anpassad utifrån individuella behov. 

Bakgrund: Bröstcancer är världens vanligaste cancerform hos kvinnor och år 2022 diagnostiserades omkring 2,3 miljoner kvinnor runt om i världen. Behandlingen är mångfacetterad och kan inkludera kirurgi, läkemedelsbehandling med cytostatika, hormonell behandling samt strålbehandling. Dessa behandlingar påverkar kvinnornas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan är ofta den främsta kontakten kvinnor med bröstcancer har inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan skapar trygghet och god kommunikation samt har förståelse för kvinnans upplevelser av behandlingen. Vald teoretisk referensram är salutogenes, vilket belyser faktorer som främjar hälsa och välbefinnande. 

Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå behandling vid bröstcancer.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt tillämpades. Tolv artiklar med kvalitativ ansats från CINAHL, MEDLINE och PsycInfo inkluderades. Dataanalysen genomfördes med Braun och Clarkes analysmodell. 

Resultat: Resultatet presenteras i två teman; En förändrad kropp och att inte känna igen sig själv. Kvinnorna upplevde att behandlingen medförde en påtaglig fysisk påverkan, en förändrad kroppslig identitet samt utmaningar att hantera och att hantera känslomässiga utmaningar.

Slutsats: Kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer är mångdimensionell och påverkar såväl fysiska, psykisk som emotionella aspekter. Sjuksköterskan har en central roll genom hela sjukdomsförloppet och bör uppmärksamma även stigmatiserade ämnen samt erbjuda en holistisk vård som främjar meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. 

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och är förenad med kroppsliga, sociala, emotionella och existentiella konsekvenser. Kemoterapi är en central behandlingsmetod, men medför ofta biverkningar som påverkar kvinnors livssituation. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja kvinnor genom behandlingen, vilket förutsätter kunskap om kvinnors erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av kemoterapi i samband med behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2015 och 2025. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2022) modell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: en belastad kropp, ett förändrat socialt liv, ett omvälvande inre lidande och att hantera en förändrad livssituation. Kemoterapin medförde en symtombörda som i stor utsträckning påverkade kvinnornas dagliga liv och kroppsliga funktioner. Behandlingsrelaterade kroppsliga förändringar påverkade självbilden, medan sociala konsekvenser såsom isolering och ekonomisk belastning framträdde som en följd av behandlingen. Vidare framkom ett emotionellt och existentiellt lidande präglat av oro, osäkerhet och förlorad kontroll kopplat till kemoterapins konsekvenser. Kvinnorna utvecklade strategier för att hantera behandlingen, men uttryckte samtidigt behov av information och stöd. Slutsats: Kemoterapi vid bröstcancer är förenad med konsekvenser för kvinnors liv där kroppsliga, sociala, emotionella och existentiella aspekter samverkar. Resultatet belyser vikten av personcentrerad omvårdnad där kvinnors erfarenheter och behov uppmärksammas för att främja kvinnors hantering av behandlingen och välbefinnande.