Denna studie undersöker hur en organisations krisrespons relaterar till medias inramning av krisen. Studien tar sin utgångspunkt i den organisationskris som uppstod kring det svenska modeföretaget Djerf Avenue efter Aftonbladets granskning av företagets arbetsmiljö under 2024. Syftet är att analysera hur kritiken mot Djerf Avenue ramas in i nyhetsmedia samt vilka svar-strategier företaget använder i sin respons och hur dessa relaterar till den mediala inramningen. Studien genomförde en kvalitativ innehållsanalys av svenska nyhetsmedia och uttalanden från representanter för Djerf Avenue. Analysen baseras på Robert Entmans konceptualisering av Framing teorin, med fokus på hans funktioner, problemdefinition, orsaksförklaring, moralisk bedömning och föreslagen lösning för att se hur media ramar in krisen. Utöver detta används William Benoits Image Repair teori för att identifiera vilka svars-strategier som framkommer i företagets respons. 

Resultatet visar att medierna huvudsakligen ramar in krisen som ett strukturellt arbetsmiljöproblem och förtroendeproblem där företagets ledning ställs som ansvariga. Djerf Avenues respons till kritiken präglas främst av strategier som syftar till att erkänna skuld och vidta korrigerande åtgärder. Studien visar dock att företagets kommunikation endast delvis relaterar till mediernas inramning eftersom alla Image Repair-strategier används av företaget, vilket bidrar till en spänning mellan det mediala narrativet och organisationens egen krisberättelse. Studien bidrar med förståelse för hur kriskommunikationen i fallet Djerf Avenue framträder i förhållande till nyhetsmediers inramning av krisen. 

This study examines how an organizations crisisrespons relates to the media's framing of the crisis. The study is based on the organizational crisis involving the Swedish fashion company Djerf Avenue after Aftonbladet's investigation into the company's work environment in 2024. The purpose is to analyze how criticism directed at Djerf Avenue is framed in the news media, which response strategies can be identified, and how these relate to the media framing. The study conducted a qualitative content analysis of Swedish news media and statements from representatives of Djerf Avenue. The analysis is based on Robert Entman's conceptualization of Framing Theory, focusing on the functions of problem definition, causal interpretation, moral evaluation and treatment recommendation. Furthermore, William Benoit's Image Repair Theory will be used to identify the strategies that occur in their response to the media. 

The result shows that the media mainly frame the crisis as a structural work environment issue and credibility issue for which the company's management is held responsible. Djerf Avenue's response to the criticism is mainly characterized by strategies aimed at acknowledging guilt and taking corrective measures. However, the study shows that the company's communication only partially relates to the media's framing, as all Image Repair strategies are used by the company, which contributes to a tension between the media narrative and the organization's own crisis narrative. The study contributes to an understanding of how crisis communication in the case of Djerf Avenue is manifested in the light of the news media framing of the crisis.