Nationella kartläggningar visar en försämrad utveckling i svenska elevers läsförmåga samt en minskning av högläsning i hemmet. Elever som inte får ta del av välplanerad högläsning riskerar att halka efter i de tidiga skolåren. Föreliggande litteraturstudies syfte är att undersöka vilka strategier och metoder lärare använder vid lärarledd högläsning för att engagera eleverna samt hur det påverkar deras läsförståelse i årskurserna F-3. Genom analys av tio nationella och internationella vetenskapliga artiklar synliggjordes teman som sammanställdes i en litteraturöversikt och dessa låg till grund för studiens resultat. Sammantaget visar resultatet att planering och arbete före läsningen, under läsningen och efter läsningen spelar en stor roll för engagemanget och främjandet av läsförståelsen hos elever. Före läsningen har läraren en viktig roll i planering av bokval, struktur och frågor. Under högläsningen används undervisningsstrategier som bygger på interaktion där eleverna gör kopplingar till textinnehåll och egna erfarenheter. Efter högläsningen arbetar eleverna med diskussioner, gemensamma aktiviteter och skivande kopplat till berättelserna.