Syftet med undersökningen var att undersöka och utifrån ett maktteoretiskt perspektiv analysera Esthercoachers beskrivningar av och resonemang kring brukarinflytande och dess premisser i förbättringsarbete inom kommunal omsorg. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tolv kvalitativa intervjuer med Esthercoacher som är verksamma i sex kommuner i Jönköpings län och vars uppgift bland annat är att bedriva förbättringsarbete.

Studien visar att förbättringsarbete inom kommunal omsorg primärt genomförs av professionella aktörer i samtliga faser. När brukare involveras sker detta generellt på professionellas villkor och i olika former av mer symbolisk tokenism i planerings- och studerandefasen. Vidare visar studien att premisserna för att tillämpa brukarinflytande i förbättringsarbete varierar mellan kontexter och påverkas av ett flertal faktorer. En sådan faktor är hur professionella och brukare förhåller sig till den hindrande diskurs som verkar inom kommunal omsorg, vilken främjar en hierarkisk relation mellan parterna. En annan central aspekt är professionellas bedömning, tolkning och kategorisering av brukarens resurser vilken påverkar möjligheterna till inflytande och ofta resulterar i att professionella agerar ombud för att möjliggöra brukarinflytande. Likaså påverkas, enligt informanterna, tillämpningen av coachens tillgång till organisatoriska resurser, vilket ofta försvårar eller helt förhindrar brukarinflytande. Sammantaget understryker studien att brukarinflytande i förbättringsarbete är ett komplext fenomen vars premisser avgörs i ett samspel mellan diskurser, resurser och kontexter.