Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.

Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.

Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.

Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten.

Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.

Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.

Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.

Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.

Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.