Customization is an important way for suppliers to offer value to customers and to be competitive. There is a variety of methods suppliers can adopt to offer customization. What they have in common is that some form of interaction between customer and supplier is required as customization is based on involving individual customers in specifying a solution to be produced. This can be achieved, for example, by allowing the customer to choose from components or values that have been defined in advance, later to be assembled or put together according to the customer's wishes. As the possibilities for customization are clearly defined in advance, the supplier can rationalize their procedure to capture customer needs and propose an appropriate solution. This differs from cases where the customer is already involved in the development, design, or engineering stage ± so-called engineer-to-order (ETO) scenarios. Here, the customer is not bound to predefined possibilities for customization, which means that the interaction required to define the solution can extend beyond that required when customization possibilities are predefined and thus limited. In this thesis, customization-based interaction in ETO is investigated, both with the intention of improving the understanding of interaction in this context as such but also to offer ways of explaining how some approaches to customization have implications for interaction that differ from others. The result of the research consists of an account of how interaction is manifested in ETO and how different approaches to customization can be understood to clarify their implications for how solutions are defined.

Kundanpassning är ett viktigt sätt för leverantörer att erbjuda värde till sina kunder och på så vis vara konkurrenskraftiga. Det finns en rad olika metoder som leverantörer kan anta för att erbjuda kundanpassning. Gemensamt är att någon form av interaktion mellan kund och leverantör förutsätts, då kundanpassning baseras på att involvera den enskilda kunden i att specificera den lösning som ska produceras. Det kan exempelvis göras genom att kunden tillåts välja mellan olika komponenter eller värden som definierats i förväg, som därefter monteras eller sätts samman enligt kundens önskemål. Eftersom möjligheterna till kundanpassning är tydligt definierade i förväg kan leverantören därför rationalisera deras procedur för att fånga upp kundkrav och föreslå en lämplig lösning. Denna metod skiljer sig från fall då kunden involveras redan i utvecklings, design, eller konstruktionsfasen, så kallade konstruktion-mot-order (engineer-to-order, ETO) scenarion. Kunden är i dessa fall inte bunden till fördefinierade möjligheter för kundanpassning, vilket gör att interaktionen som krävs för att definiera lösningen inte kan rationaliseras i samma utsträckning. I denna uppsats undersöks kundanpassningsbaserad interaktion i ETO, både med avsikt att förbättra förståelsen för interaktion i denna kontext som sådan men även för att erbjuda sätt att förklara hur vissa förhållningssätt till kundanpassning har implikationer för interaktion som skiljer sig från andra. Resultatet av forskningen utgörs av en redogörelse för hur interaktion tar sitt uttryck i ETO samt hur olika förhållningssätt till kundanpassning kan förstås för att tydliggöra deras innebörd för hur lösningar definieras.

Customization is an important feature in today’s manufacturing industry. Although this sector is typically associated with standardization and mass production, the increase in global competition, technological development and demand for product variety has driven many manufacturers, starting from the end of the last century, to offer customized products and services. There are various approaches to customization, ranging from situations where standard components are assembled according to customers specifications to situations where one-off solutions are developed from first principles to customer specific needs.

The point of departure of this doctoral thesis is an inquiry into the concept of solution spaces and how it can be used to explain different practical applications of customization. The thesis comprises a total of four papers, two of which are conceptual and address the broad spectrum of customization approaches, providing a comparative outlook on customization. The empirical body of the thesis specifically focuses on what is commonly known as engineer-to-order (ETO) environments, comprising two papers in which the managerial challenges associated with customization, such as learning in organizations, evaluation of tendering invitations and the elicitation of customer needs, are empirically investigated.

This work makes several notable contributions to the literature. Three types of solution spaces are proposed, representing distinct customization approaches. By synthesizing the solution spaces according to a comprehensive and multidisciplinary frame of reference, this thesis attempts to advance customization research and render it a coherent research field, consolidating key customization concepts within, for instance, operations and supply chain management, product development management, organizational learning and marketing and service management literature. In particular, this thesis links customization to learning, thereby providing managers in customization contexts with valuable support to facilitate learning within their organizations.

Kundanpassning är ett viktigt inslag i dagens tillverkningsindustri. Även om det vanligen associeras med standardisering och massproduktion har hårdnad global konkurrens, teknisk utveckling, och kunders krav på variation drivit många tillverkande företag, från slutet på det senaste århundradet, att erbjuda kundanpassade produkter och tjänster. Det finns olika förhållningssätt till kundanpassning, från situationer där standardkomponenter monteras enligt kunders katalogval, till situationer där helt kundanpassade lösningar skräddarsys från första princip enligt kundunika behov.

Utgångspunkten för denna avhandling är en undersökning av konceptet lösningsrymder, och hur det kan användas för att beskriva olika sätt som kundanpassning kan omsättas i praktiken. Avhandlingen omfattar totalt fyra artiklar, varav två är konceptuella och behandlar det breda spektrumet av kundanpassningsansatser och erbjuder således en jämförande granskning av kundanpassning. Den empiriska delen av avhandlingen fokuserar specifikt på vad som brukar benämnas konstruktion-mot-order miljöer, och omfattar två artiklar som undersöker kundanpassningsrelaterade ledningsutmaningar som berör exempelvis lärande i organisationer, utvärdering av anbudsinbjudningar, och identifiering av kundbehov.

Flera nämnvärda bidrag görs till litteraturen. Tre typer av lösningsrymder föreslås som representerar olika kundanpassningsansatser. Genom en syntetisering av lösningsrymderna med en omfattande och multidisciplinär teoretisk referensram gör avhandlingen en insats för att främja kundanpassningsforskning till att bli ett mer sammanhållet forskningsfält, och sammanför viktiga kundanpassningskoncept inom till exempel verksamhetsstyrning, produktutveckling, organisatoriskt lärande, och marknadsförings- och tjänstelitteratur. I synnerhet bidrar avhandlingen med att koppla kundanpassning till lärande, och ger därmed värdefullt stöd för ledare i kundanpassningskontexter att möjliggöra för lärande inom deras organisationer.