Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk

ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till

dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som

teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera

karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre

kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö,

detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining

(1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med

psykisk ohälsa.

Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av

de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av

de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens

förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och

negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out

inte visade någon förändring.

The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are

portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help

of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and

method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters

behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three

categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters

and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies

The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray

characters with mental illnesses.

The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify

all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority

of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the

surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger

difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of

the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.