Skräcklitteraturen har oftast tolkats som en oanvändbar del av skönlitteraturen för skolans undervisning, eftersom teman som skräcklitteraturen berör är svårdiskuterade i undervisningen. En del lärare har trots det sett skräcklitteraturens potential vid undervisningstillfällen. Vår studie pekar på att det finns hjälpmedel för läraren att använda i undervisningen som hjälper läraren att diskutera skräcklitteraturens teman. Studiens syfte är att undersöka hur skräcklitteraturen behandlas i forskningen för grundskolans årskurser 4–9. De två dilemman som finns för användandet av skräcklitteraturen i klassrummet som vi sett och som har varit grunden för forskningsfrågorna är kan skräcklitteraturen användas i undervisningen och vad innebär det för eleverna. I vår studie vill vi visa att det finns tillfällen för användning av skräcklitteraturen i klassrummet. De möjligheter vi presenterar underställs med forskningsfrågorna: ”I vilken utsträckning är eleverna intresserade av skräcklitteraturen och varför?”, ”Vad har forskare för litteraturdidaktiska teorier om skräckgenren?” och ”Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda skräckgenren i litteraturundervisningen?”. I studien har metoden Grounded Theory använts för att analysera och kategorisera 10 utvalda tidskriftsartiklar. Resultatet i studien visade att lärare med fördel kan använda skräcklitteratur i undervisningen.