Utgångspunkten i examensarbetet är flödesmässiga förbättringar. Vid kontakt med fallföretaget presenterades en för företaget viktig produkt. Värdeflödeskedjan för denna produkt går genom flera värdeadderande processer, samt flera icke värdeadderande aktiviteter, vilka företaget önskar kartlägga. Dessa aktiviteter utgörs både av icke värdeskapande, men nödvändiga, aktiviteter, likväl som rena slöserier. Därmed är studiens syfte:

Att kartlägga det interna flöde produkten följer, i syfte att identifiera och minimera icke värdeskapande aktiviteter, för att slutligen utifrån teorin utforma förslag på flödesmässig effektivisering och förbättring

För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats:

”Hur ser värdeflödet för aktuell produkt ut i nuläget, samt vilka slöserier kan identifieras?” samt, baserat på den första:

”Vilka aktiviteter kan uteslutas utan att kundens förväntningar påverkas negativt samt vilka förslag kan ges utifrån teorin för att effektivisera och förbättra flödet?”

Frågeställningarna har besvarats genom analys av empiriskt material insamlat genom dokumentstudier, intervjuer samt observationer.

Studiens resultat går i linje med de centrala teorierna inom konceptet Lean, vilket anammats och praktiseras av verksamheter av vitt skilda karaktärer. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen för aktuell produkt identifierades slöserier i det logistiska flödet, vilka analyseras och avhandlas. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen har förslag på önskat framtida läge formulerats och illustrerats med grund i befintlig processgruppering och - indelning, i vilken slöserierna minimerats.

Utifrån studiens empiriska material och resultat skönjas ett utbildningsbehov i organisationen. Genom att öka den teoretiska och praktiska förståelsen för centrala delar, begrepp och verktyg inom konceptet Lean kan förbättringar inom företagets internlogistik uppnås, och i förlängningen, enligt teorin, för hela företaget.

Arbetets flödesövergripande perspektiv medför vissa begränsningar. De ingående värdeadderande processerna har inte analyserats djupare än till deras flödesmässiga påverkan i form av takt och cykeltid, då detta är av processteknisk karaktär.