Postoperativt illamående och kräkning (PONV) förknippas med lidande, förlängd uppvakningstid och ökade vårdkostnader. På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge utfördes ett förbättringsarbete för att förbättra tillämpningen av evidensbaserad profylax- och postoperativ behandling av PONV.

En enhetsöverskridande PONV-riktlinje, med en tillhörande lathund i fickformat, utarbetades och infördes. Riktlinjen integrerades i läkemedelsjournalen och en stor utbildningsinsats genomfördes, vilken följdes av upprepad information via olika informationskanaler samt återkoppling av resultat till berörda aktörer.

Förbättringsarbetet studerades i syfte att undersöka vilka främjande-respektive hindrande faktorer som fanns i förändringsprocessen. Studien innebar en organisatorisk fallstudie där data från dokumentation och observationer från förbättringsarbetet, kombinerades med fokusgrupps­intervjuer med berörda aktörer, analyserade genom kvalitativ innehållsanalys.

Förbättringsarbetet resulterade i att betydligt fler patienter erhöll evidensbaserad profylax- och behandling mot PONV samt en tendens till minskad incidens av PONV.

Utbildningen tillsammans med informationsförfarandet och tillgång till den förenklade lathunden främjade tillämpning av riktlinjen. Svårigheten att nås av information i organisationen var ett hinder. Därför hade tillgång till en mer användarvänlig- och utvecklad informationsteknologi för samling och informationsspridning av riktlinjer tillsammans med fler utbildningstillfällen, troligtvis medfört ett ännu bättre resultat av förbättringsarbetet.

Postoperative nausea and vomiting (PONV), is associated with suffering in patients, extended postoperative recovery time and increased costs of care. A quality improvement initiative (QI-initiative) to improve application of evidence-based PONV guidelines was done. An evidence-based PONV-guideline was introduced together with a simplified algorithm of the guideline. A large educational and information effort was carried out and the guideline was integrated in the medical journal. An organizational case study was conducted on the QI-initiative, aimed to investigate conditions that can promote or obstruct adherence to an evidence-based guideline. Data from focus group interviews (analyzed through qualitative content analysis), results from measurement data- and documentation from the QI-initiative were combined and triangulated.

A high adherence to the evidence-based PONV-guideline was achieved together with a tendency of decreased incidence of PONV. The study showed that the training- and information effort together with the algorithm ​​contributed to the successful result of the QI-initiative. Difficulty of accessing information in the organization was an obstacle. Therefore, access to a more user-friendly- and developed information technology, together with an increased number of educational opportunities for staff, had probably led to an even better result of the QI-initiative.