I denna studie är syftet att granska huruvida Sveriges Television (SVT) uppfyller den del av sitt public service-uppdrag som säger att de inte ska generalisera. Detta genom en kvalitativ analys av hur samhällsklasser representeras i SVT:s julkalendrar. Julkalendern visas varje år och har en bred målgrupp men är framför allt anpassad till barn, vilka påverkas mycket av det de ser på tv. Därför är det viktigt att undersöka om SVT generaliserar, eftersom det finns en risk att barn får en skev bild av verkligheten och sig själva. Vi använder oss av klassteori med marxistisk bakgrund för att teoretiskt definiera samhällsklasser. För att analysera resultatet används en semiotisk metod där vi letar efter denotationer och konnotationer som kan säga något om karaktärernas klasstillhörighet samt personlighet. Resultaten diskuteras sedan i jämförelse med tidigare forskning om hur SVT har uppfyllt sitt sändningstillstånd tidigare, vilka klasstereotyper forskning har identifierat, hur barn påverkas av tv och vilka teman som har framställts i julkalendrar.

Vår studie kommer fram till att arbetarklassen och underklassen till viss del representeras stereotypt, men inte enhetligt. Detta gör att SVT här uppfyller sändningstillståndets krav på att inte generalisera. Överklassen och medelklassen däremot representeras både stereotypt men också tämligen enhetligt, vilket blir en form av generalisering. Således kan dessa representationer sägas strida mot sändningstillståndet.