Bakgrund: Patienter som behöver ha sin vård samordnad ökar i takt med att befolkningen blir äldre. De har ofta komplicerade vård- och omsorgsbehov som kräver att olika aktörer samverkar. För vårdpersonal innebär detta högre krav på effektivitet för att uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Planer som upprättas ska vara begripliga, hanterbara och meningsfulla för alla inblandade.

Syfte: Syftet var att, inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, undersöka hur sjuksköterskor skattade sin arbetsmiljö, samt hur arbetssituationen påverkats av vårdsamordning.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning.

Resultat: Signifikanta skillnader framkommer av vårdsamordning beroende på respondenternas (n=149) skattning av hur vårdsamordningen förändrar arbetssituationen samt hur ofta arbete med vårdsamordning bedrivs. Det finns skillnader i index för självbestämmande, tidsupplevelse och förändringsarbete beroende på arbetsgivare, samt i den totala skattningen av arbetssituationen beroende på utbildning och information om vårdsamordning. Det finns ett samband mellan skattning av vårdsamordning och skattning av den totala arbetssituationen.

Slutsats: Fungerande arbetsmiljö och ett tydligt uppdrag vad gäller vårdsamordningen är viktiga faktorer för att sjuksköterskor ska kunna uppleva arbetsuppgifterna som meningsfulla. Samverkan i arbetsteam ska vara effektiv och välfungerande, samtidigt som den ska vara hanterbar och begriplig för att kunna ge stöd till patienter i olika livssituationer.

Background: The amount of patients who need coordinated care is increasing as the population grows older. These individuals usually have complicated healthcare and care needs, that require different actors to work together as a team to meet the efforts of these special needs. For the team associated with a patient, this means higher requirements on work efficiency in order to obtain a satisfactory working environment.

Aim: To examine the nurse’s working environment in primary care and municipal health care and how care coordination impinges. Method: Quantitative approach with cross-sectional study conducted with a survey.

Results: Statistically significant differences could be detected in how the nurses estimated the care coordination depending on how often work with care coordination is carried out and how the care coordination has changed the work environment. There were also differences in estimated work environment satisfaction depending on to what degree the nurses have got adequate education and information for the given tasks. Statistically significant correlations could be demonstrated between care coordination and work environment.

Conclusion: A functioning work environment, as well as knowledge and a clear assignment regarding the care coordination, are important for the nurse in order to experience meaningfulness with the tasks assigned. The nurses’ collaboration in teams should be effective and well-functioning, while being manageable and understandable in order to provide support to patients of different situations.