Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer.

Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.