Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Studiens utgångspunkt har fokus på årskurs 4 – 6 i svenskämnet, men är så väl relevant för samtliga ämnen i grundskolans mellanår. Syftet med studien är att belysa hur digitala läsverktyg som exempelvis surfplattor och datorer, behandlas i forskning inom läsförståelse. Syftet förväntas besvaras genom frågeställningarna vilka berör: likheter eller skillnader inom läsförståelsen vid användning av analoga och digitala medier samt hur elevernas läsförståelse påverkas, främst när de använder digitala verktyg. Vidare kommer en frågeställning beröra vilka konsekvenser ovanstående har för undervisningen. Analyserat material består av nio vetenskapliga artiklar, två rapporter samt tre böcker. Majoriteten av det undersökta materialet har utgångspunkt inom kognitiv teori då de medverkandes individuella kognitiva förmågor har testats. Vid insamling av vetenskaplig litteratur användes olika sökord och söktjänster. Materialet är främst internationella publikationer men studien inkluderar också svenska rapporter och vetenskapliga böcker. Resultatet synliggör olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse, främst positivt, vid användning av digitala läsverktyg. Många elever har i takt med digitaliseringen större tillgång till digitala verktyg i hemmet och har således kunskap samt erfarenhet kring olika medier redan när de kommer till skolan. Om elevernas vanor tas tillvara på ett mer effektivt sätt, kan det möjliggöra positiva resultat i läsinlärningen. I studien uppmärksammas likheter samt skillnader mellan att läsa via digitala medier och analoga medier. Genom en medvetenhet om hur medierna kan nyttjas och läsningen påverkas, kan lärare, elever samt vårdnadshavare känna sig trygga i användningen av digitala verktyg i framtida undervisning.