I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats.

Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal­typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal­typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be­greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen, ob­jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående.

Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverige­demokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för under­visningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Re­sultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen upp­fattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.