I denna studie följer man fem olika personers erfarenheter av att ha flyttat från Nordmakedonien till Sverige för att arbeta. Studiens mål är att ta reda på vilka utmaningar individerna upplevde på den Nordmakedonska arbetsmarknaden samt orsakerna som lett till att individerna valt att lämna sitt hemland i hopp om en bättre framtid i Sverige. Fortsättningsvis så är även målet med studien att ta reda på hur flytten till Sverige har gått, vilka utmaningar de har stött på i det nya landet både socialt och i arbetslivet. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom semistrukturerade intervjuer med mina fem intervjupersoner. Den metoden ansågs mest anpassad för att få fram ett individperspektiv och för att ge utrymme för individerna att berätta sina erfarenheter ur sitt egna perspektiv. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Framing Theory som syftar på att få fram en definition av problemet ur individens perspektiv, även att se till orsakerna ur individens perspektiv, få fram deras moraliska bedömningar av problemet och orsakerna och till sist se vilka hjälpmedel som föreslås av individerna. 

Resultatet av studien visade vissa samband och vissa olikheter bland individerna. Alla individerna beskrev en skillnad på om man arbetade inom den privata eller statliga sektorn på den Nordmakedonska arbetsmarknaden. Den privata sektorn beskrivs som mer rättvis där kompetens är det som avgör dina möjligheter för ett arbete. Medan den statliga sektorn beskrivs som orättvis och präglad av politisk korruption som begränsade möjligheterna framför allt för en av mina respondenter. Däremot är detta något som alla respondenter direkt eller indirekt har erfarenhet av. Andra utmaningar på den Nordmakedonska arbetsmarknaden som nämndes var dåliga arbetsvillkor och rädsla för arbetslöshet. En annan orsak som nämndes av två av respondenterna var helt enkelt att de hade tröttnat på sina yrken och kände att de behövde en förändring. Den absolut främsta orsaken som nämndes av alla respondenterna var viljan att ge sina barn en bättre framtid med friheten att kunna utforska sina intressen och kunna bli vad de vill utan att begränsas av arbetsmarknaden. 

Väl i Sverige beskrevs språket som en stor utmaning av flera av respondenterna. Andra utmaningar som lyfts fram är kulturella skillnader. Att lära sig språket beskrivs som en stor hjälp både för att det gett fler möjligheter inom arbetslivet och för att komma in bättre i samhället och kulturen. Stöd från familj och vänner är även något som nämns vara till hjälp för att handskas med utmaningarna.

In this study you will follow five different people's experiences of moving from North Macedonia to Sweden for work. The aim of the study is to find out what challenges the individuals experienced in the North Macedonian labor market as well as the reasons that led the individuals to leave their home country in the hope of a better future in Sweden. Furthermore, the aim of the study is to find out how the move to Sweden went, what challenges they have encountered in the new country both socially and in the working life. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews with my five interviewees. This method was considered most suited as the goal of the study is to  highlight the individual’s perspective and to allow the individuals to tell their experiences. The empirical material was then analyzed with the help of the Framing Theory, which aims to obtain a definition of the problem from the individual's perspective, as well as explaining the causes from the individual's perspective, to obtain their moral judgements of the problem and the causes. Lastly the framing theory wants to find out what remedies are suggested by the individuals.

The results of the study showed certain connections and differences among the individuals. All individuals described a difference in if you work in the private or the governmental sector in the North Macedonian labor market. The private sector is described as more fair where competence is what determines your opportunities for a job. While the governmental sector is described as unfair and characterized by political corruption, which limits opportunities especially for one of my respondents. However, this is something that all respondents directly or indirectly have experienced. Other challenges in the North Macedonian labor market mentioned were poor working conditions and fear of unemployment. Another reason mentioned by two of the respondents was simply that they are tired of their jobs and felt that they needed a change. The most common reason mentioned by all the respondents was the desire to give their children a better future with the freedom to explore their interests and become what they want without being limited by the labor market.

When arriving to Sweden, the language was described as a major challenge by several of the respondents. Other challenges highlighted are cultural differences. Learning the language is described as a great help. Both when it comes to being given more opportunities in the work life and to feel more a part of the society and culture. Support from family and friends is also something that is mentioned to be helpful when dealing with the challenges.