I förskolans verksamhet förknippas ofta barns motstånd av förskollärare som någonting negativt och jobbigt. Motståndet kan å andra sidan ses som en förutsättning för barns möjligheter att göra sin röst hörd. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om barns motstånd i förskolan. De frågeställningar som väglett studien är vilka uppfattningar av barns motstånd skildras i förskollärares berättelser samt vilka erfarenheter blir synliga i förskollärares berättelser om barns motstånd. För att besvara syftet och frågeställningarna har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Analysen inspireras av Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. I studiens resultat skildras förskollärares uppfattningar av barns motstånd som en högljudd protest. Genom förskollärarnas erfarenheter blir det däremot tydligt att uppfattningarna kring motståndet kan förändras genom reflektion kring vad motståndet innebär. Resultatet visar således att förskollärares uppfattningar och erfarenheter av barns motstånd påverkas av hur motståndet tas tillvara på av förskollärare och hur de reflekterar kring det.