Denna undersökning analyserar de framträdande problemformuleringar, frågor och perspektiv som präglat kanondebatten i svensk press 2010–2020. Syftet är att förstå hur dessa kommit till uttryck samt relatera dem till svenskämnet med särskilt fokus på den litteratursyn som möter i ämnet i läroplanen för gymnasiet, Gy-11. Forskningsfrågorna är utformade så att detta syfte är möjligt att uppnå, med målet att ringa in de diskursbildningar som gör sig tydliga i kanondebatten samt förstå deras möjliga kopplingar till och implikationer för svenskämnets litteraturundervisning. Inom ramen för undersökningen blir kanondebatten analyserad som ett uttryck för viktiga tendenser i samtiden. Med hjälp av ett kritiskt teoretiskt ramverk tecknas samtidens viktiga och utmärkande drag samt hur kanondebatten kan ses som en reaktion mot dessa och de problem och utmaningar de för med sig. I akt och mening att göra relationen mellan kanondebatten och sagda samtidsanalys tydlig har en eklektisk diskursanalytisk metod använts. Genom denna framgår att kanon kan förstås som ett element, ett särskilt omtvistat begrepp, i två centrala diskurser: en svenskhetsdiskurs respektive en bildningsdiskurs. I undersökningen framgår att kanon som element associeras med ideologiskt oförenliga perspektiv och tolkningar. Dessa ringas in i olika subjektspositioner och med diskursteoretiska ekvivalenskedjor tydliggörs deras plats i diskursen och associationer till kanon.

This study analyzes the salient problem formulations, questions and perspectives that pervade the canonical debate in swedish press between 2010 and 2020. The intention is to better understand their expressions and their relations to swedish language studies, with a particular focus on how literature is viewed in the swedish subject as it is formulated in the high school curriculum, Gy-11. The questions asked are phrased in line with this purpose, with the goal of distinguishing the discourse formations that manifest themselves in the canonical debate and how these relate to and might have implications for the study of literature in the subject of swedish. Furthermore, the study aims to understand the canonical debate as an expression of certain important tendencies of our contemporary situation. With the help of a critical theoretical framework, the important and salient features of the present are drawn and shown to correspond with the reactionary trends that underpin the canonical debate as a solution to problems and challenges characteristic of our time. For the purpose of showing the relationship between the canonical debate and the diagnostic determinations of the present, the study used an eclectic discourse analytical approach. Through this, the canon was understood as an element, a particularly contentious concept, in two central discourses: one pertaining to questions of swedishness, the other to questions of educational refinement. The study shows that the canon is associated with ideologically separate perspectives and interpretations. These are in turn understood as different subject positions. Chains of equivalences were then used to clarify these subject positions within the discourse and the terms with which canon as an element were associated and understood.