Syfte: I projekteringen av ett byggprojekt finns flera olika skeden som kan förbättras ur ett ekonomiskt perspektiv för att fler byggprojekt ska bli mer kostnadseffektiva och nå projektbudget. En ineffektiv projektering och arbete med aktiv kostnadsstyrning kan försvåra att slutprodukten uppfyller krav och mål för projektet. Kompetensen och viljan finns för att ett bättre arbete och samarbete med kostnadsstyrning ska fungera men utvecklingsområden för förbättringar finns. Målet med studien är att studera projekteringsprocessen och hitta förbättringsmöjligheter med aktiv kostnadsstyrning i projekteringsfasen, vilket kan leda till att byggprojekt håller budget i större utsträckning.

Metod: För att besvara frågeställningarna och slutligen målet har kvalitativ undersökning utförts genom fallstudier i form av intervjuer på projekteringsföretag och på fyra av de större beställarföretagen i Sverige. I studien har även en dokumentanalys och litteraturstudier genomförts för att analysera empirin.

Resultat: Information kring projektets slutmål gällande ekonomi och kvalité, i form av ett tydligare programarbete och total projektbudget, bör förmedlas så tidigt som möjligt. Det läggs stor vikt vid att parterna har vetskap och förtroende av varandras kompetens för att genomföra ett arbete med aktiv kostnadsstyrning. Ytterligare ett förbättringsförslag är att efter avslutad projektering och projekt genomföra uppföljningsmöte mellan parter där parterna kan analysera vad för typ av information som varit bra, för användandet av kostnadsstyrning och vad som saknats.

Konsekvenser: Det som fastslagits i studien är att projekteringsföretaget behöver nödvändig information gällande ekonomi och kvalité så tidigt som möjligt för att kunna effektivisera kostnadsstyrning i projekteringen. Beställaren bör arbeta fram ett program som tydligare specificerar ekonomi och kvalité. Inblandade aktörer bör ha den ekonomiska kompetens som krävs för att genomföra arbetet, och en tillit mellan parterna är av stor vikt för att arbetet ska kunna effektiviseras. Uppföljningsmöten och överföring av erfarenheter från tidigare projekt bör eftersträvas för att föra vidare kunskap om fördelarna med aktiv kostnadsstyrning mellan aktörer.

Begränsningar: Författarna finner att en begräsning är att studien inte tar upp olika upphandlingsformer och inte ser på frågor gällande konkurrens mellan parter. Dock anser författarna att förbättringsförslagen ändå kan appliceras inom projekteringsföretag men att olika förutsättningar kan ges beroende på upphandlingsform.

Nyckelord: Kostnadsstyrning, Projekteringsprocessen, Byggprocess, Projektering, Beställare, Effektivisering