Med kritisk diskursanalytisk metod har denna studie analyserat hur två svenska tidningar framställer hot och våld av elever mot lärare. Studien ämnar ta reda på vilket sätt hot och våld används som ett begrepp, vilken innebörd som skapas och vilka diskurser om hot och våld som dominerar i tidningarna. Materialet som analyserades bestod av 14 texter, både debattartiklar och nyhetsartiklar, publicerade i Svenska Dagbladet och Aftonbladet under perioden 2014–2019. Faircloughs tredimensionella modell användes för den kritiska diskursanalysen vilket resulterade i tre dominerande diskurser; hot och våld som socialt begrepp, hot och våld är av kriminell karaktär och stökiga elever i utanförskap. En underliggande diskurs som uppmärksammats är elevernas röst hörs inte. Utifrån Faircloughs teori om kritisk diskursanalys och stämplingsteori diskuterades samtliga diskurser. Resultatet visar att inom diskurserna om hot och våld framställs en stereotypisk föreställning om elever i socialt utanförskap och i kriminalitet som riskerar att stämpla eleverna. Vidare kom studien fram till att tidningarnas användning av orden hot och våld används som ett samlingsbegrepp där få ifrågasätter dess innebörd. Det diskuteras även hur användningen av samlingsbegreppet medför en risk att begreppet tillämpas även i situationer som inte är kopplade till brottsliga handlingar. Socialarbetare som kommer i kontakt med människor som utför eller utsätts för hot och våld behöver vara uppmärksamma på hur detta framställs i media och vilka konsekvenser detta kan tänkas få i bemötande, bedömning och beslut inom socialt arbete.

With a critical discourse analytical method this study has analyzed how two Swedish newspapers portrays threat and violence by pupils against teachers. This study aims to find out how threats and violence as a concept is used, which definition of threats and violence that is produced and what discourses about threats and violence that dominates in the newspapers. The analyzed material consisted of 14 texts, including debate articles and news articles, published in Svenska Dagbladet and Aftonbladet between the years of 2014-2019. Fairclough’s three-dimensional model was used and resulted in three dominating discourses; threats and violence as a social concept, threats and violence is of criminal nature and careless pupils in exclusion. An underlying discourse was that the pupils’ voices were not heard. All discourses were discussed using Faircloughs theory on critical discourse analysis and labeling theory. The result showed that within the discourses of threats and violence there is a stereotypical conception about students in social exclusion and in crime that is at risk of labeling them. Furthermore, this study found that the newspapers use of the words threat and violence is used as a concept where few question its meaning. It is also discussed how the use of the concept leads to a greater risk of describing situations that are not associated with criminal actions. Social workers who encounter people who use or is subjected to violence need to be attentive on how it is portrayed in the media and what consequences it might have in encounters, assessment and decision-making within social work.