Background: The Assyrians are a minority group from Iraq who were forced to emigrate to various countries in the world because of war and oppression. The first Assyrians came to Sweden in 1967. They had to abandon learned social norms, culture, and language as they tried to adapt to a new foreign country. Moving to another means adapting to the new culture by performing activities other than the usual. Activities are a means of integration in the new country which plays an important role in formulating an individual's identity (Lundgren, 2017).

Purpose: The overall purpose of this study is to describe the everyday activities of Assyrian, immigrant women in Sweden, and its value, using the ValMO model.

Method: The study has a qualitative study design. The authors have conducted nine semi-structured interviews. Based on Graneheim & Lundman's quality content analysis (2017), the results were analyzed through various steps in data processing. The interviews were transcribed, from oral to written form, by the authors who then created codes and meaning units from the interviews. An examination of the encoded material was done, and then the material is categorized. Selection of main categories and subcategories was made according to the ValMO model. The authors have used the ValMo model as a tool and thus dealt with the following main categories; socio-symbolic, self-rewarding and concrete value.

Results: The results showed that there are similarities in women's daily activities and that the activities are perceived as important for Assyrian women. It turned out that the daily activities that are done mainly consist of maintenance activities, work activities and play activities.

The Assyrian women perceive their daily activities as meaningful and attribute them socio-symbolic value, concrete value and self-rewarding value. The result shows that there is an imbalance in daily activities because the Assyrian women do not engage in purely recreational activities. This result can encourage more professional occupational therapists to pay attention to these individuals in the community and work to increase the activity balance and support a more meaningful everyday life.

Bakgrund: Assyrierna är en minoritetsgrupp från Irak som tvingades att emigrera till olika länder i världen på grund av krig och förtryck. De första assyrierna kom till Sverige år 1967. De blev tvungna att lämna inlärda sociala normer, kultur och språk, då de har försökt att anpassa sig till ett nytt främmande land. Att flytta till ett annat innebär att anpassa sig till den nya kulturen genom att utföra aktiviteter än de vanliga. Aktiviteter utgör ett medel för integrationen i det nya landet vilket spelar en viktig roll för att formulera en individs identitet (Lundgren, 2017).

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att med hjälp av ValMO- modellen, beskriva assyriska, invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt dess värde.

Metod: Studien har en kvalitativ studiedesign. Författarna har utfört nio semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim & Lundmans kvalitets innehållsanalys (2017), analyserades resultaten genom olika steg i databearbetning. Intervjuerna transkriberades, från muntlig till skriftlig form, av författarna som därefter skapade koder och meningsenheter från intervjuerna. En granskning av det kodade materialet gjordes, och därefter kategoriseras materialet. Val av huvudkategorier och underkategorier gjordes enligt ValMO- modellen. Författarna har använt ValMO- modellen som ett redskap och därmed behandlat följande huvudkategorier; socio-symboliskt, -självbelönande-och konkret värde.

Resultat: Resultatet visade att det finns likheter i kvinnornas dagliga aktiviteter och att aktiviteterna upplevs som viktiga för de assyriska kvinnorna. Det framkom att de dagliga aktiviteterna som görs främst består av skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter och lekaktiviteter. De assyriska kvinnor upplever sina dagliga aktiviteter som meningsfulla och tillskriver dem socio-symboliskt värde, konkret värde och självbelönande värde. Resultatet visar att det finns obalans i de dagliga aktiviteterna eftersom de assyriska kvinnorna inte ägnar sig åt rent rekreativa aktiviteter. Detta resultat kan uppmuntra fler yrkesverksamma arbetsterapeuter att uppmärksamma dessa individer i samhället och arbeta för att öka aktivitetsbalansen samt stödja till en mer meningsfull vardag.