Syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare förhåller sig till klass samt huruvida klassperspektivet påverkar lärarnas beskrivna praktik. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:

o  Vilken signifikans tillskrivs klassperspektivet i svensklärarnas artiklar?

o  Vilka kopplingar går att utläsa mellan lärarnas förhållande till klassperspektiv och deras beskrivna praktik

som lärare?

Materialet i undersökningen utgörs av artiklar författade av svensklärare i Svensklärarföreningens publikationer, tidskriften Svenskläraren  samt Svensklärarföreningens årsskrift , åren 2014–2020. En diskursanalytisk metod inspirerad av James Paul Gee används för att analysera materialet och den teoretiska utgångspunkten utgörs av utbildningssociologen Basil Bernsteins begrepp begränsad och elaborerad kod samt horisontell och vertikal diskurs. Undersökningen visar för det första att det är ovanligt att lärarna uttryckligen skriver om klass. För det andra visar undersökningen att svensklärarna genom sina beskrivna praktiker kan sägas tillskriva klass en betydelse men att denna inte anses avgörande för elevers möjligheter att lyckas i skolan. Detta eftersom lärarna på olika sätt uttrycker att det är möjligt att inkludera alla elever i sin undervisning genom en fungerande praktik.

The aim of this study is to illustrate how teachers of Swedish relate to class and whether the notion of class affect the practice described by the teachers. The following questions are used to attain the purpose of the study:

o  What significance is attributed to the notion of class in the articles written by the teachers?

o  Which connections are made between the teacher’s notion of class and the descriptions of their practices

as teachers?

The material consists of articles written by teachers of Swedish in the publications by Svensklärarföreningen, the journal Svenskläraren  and the annual Svensklärarföreningens årsskrift , during the years 2014-2020. A discourse analytic method, inspired by James Paul Gee, is used to analyze the material and the theoretical base consists of the educational sociologist Basil Bernstein’s concepts of the restricted and elaborated code, as well as the horizontal and vertical discourse. The study shows, that it is unusual for the teachers to explicitly write about class.

Secondly, the study shows that the Swedish teachers, through their described practices, can be said to attribute class a significance, but that this is not considered to be decisive for the students’ opportunities to succeed in school. This since the teachers express, in different ways, a possibility to include all students in the teaching through a functioning practice.