Syfte: Genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial såsom flygaska eller mald granulerad masugnsslagg (MGMS) kan en betong med minskat utsläpp av koldioxid (CO₂) uppnås. Dessa tillsatsmaterial reagerar långsammare en rent cement vilket leder till en försämrad hållfasthet de första dygnen. Enligt en studie från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) sker uttorkningen annorlunda jämfört med traditionell betong. Då hållfasthetstillväxt och uttorkning kan påverka planeringen är därför målet med studien att utreda hur tid- och resursplaneringen för företag förändras vid övergången från gjutning med traditionell betong till slaggbetong för att underlätta framtida planering.

Metod: Rapporten är en kvalitativ studie som grundar sig i tidigare forskning inom ämnet. De valda undersökningsmetoderna är litteraturstudie, fallstudie, dokumentanalys och intervjuer. Den huvudsakliga datainsamlingstekniken har varit semistrukturerade intervjuer.

Resultat: Studien konstaterar att metoden och arbetsgången för tid- och resursplanering av gjutning med slaggbetong inte förändras jämfört med traditionell betong. Slaggbetong har en lägre hållfasthetstillväxt de första dygnen men planeras detta för i tidigt skede påverkas ej produktionen. Någon form av kortare utbildning för produktionschefer kan behövas för att underlätta övergången till att gjuta med slaggbetong.

Konsekvenser: Arbetet belyser vikten i att planera i ett tidigt skede. En god kommunikation med kund, betongleverantör och fuktsakkunniga skapar förutsättningar för ett lyckat projekt med slaggbetong. Organisationer som ska börja använda sig av slaggbetong bör hålla någon form av utbildning och ha ett system för erfarenhetsåterföring. Att skapa ett engagemang från medarbetare är viktigt för att snabbare implementera nya material.

Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast undersöka en organisation hur de hanterar skillnader i tid- och resursplanering vid gjutning med slaggbetong. Intervjuerna berör endast tjänstemän och på grund av begränsad tid och arbetets omfattning berörs inte tekniska egenskaper, ekonomiska faktorer eller miljöanalyser. Resultaten från studien kan inte appliceras på alla organisationer då olika företag hanterar frågan om nya material och hållbarhet på olika sätt.