Syfte: Dagsljus är en viktig aspekt för att förebygga ohälsa om dagsljustillgången inte är tillräcklig. I vetenskapliga undersökningar är det bevisat att dagsljus har koppling till människans välbefinnande samt hälsa. Marknadstrender i dagens byggbransch är stadsförtätning, areamaximering, ökad energieffektivitet och arkitekturmode som begränsar dagsljusinsläppet i gamla samt nyproducerade byggnader. I allmänna rådet i Boverkets Byggregler finns det en förenklad metod i standard SS 91 42 01 för beräkning på dagsljus och den hänvisar även till en handberäkningsmetod ”Räkna med dagsljus” som utvecklades år 1987. I dagens moderniserade samhälle behövde standarden en uppdatering för att uppnå dagens verklighet. År 2018 fastställdes en ny dagsljusstandard vid namn SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader”, med flera aspekter än den förgående. Målet med studien är att undersöka hur ett flerbostadshus utformning kan påverkas av tillämpning av rekommendationerna i den nya dagsljusstandarden. Målsättningen är också att se hur fönsterstorlekar, placering av fönster och reflektionsfaktorer påverkar dagsljusförhållanden i bostäder i en tät stadsmiljö.

Metod: Den kvalitativa undersökningsmetoden som används i denna studie görs genom intervjuer med arkitekter och dagsljusexperter. En fallstudie genomfördes på en byggnad med hjälp av Insight 360 – Light Analysis in Revit 2018. För att samla ytterligare information gjordes en litteraturstudie.

Resultat: Dagens dagsljuskrav i BBR uppnås i de utvalda rummen men med tillämpningen av den svenska standarden SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader” uppnås rekommendationerna bara i ett rum per lägenhet. Tillämpningen påverkar byggnadens djup i rummen samt bredd. När det gäller aspekterna Mängd dagsljus och Tillgång till direkt solljus uppfylls delvis rekommendationerna i den nya dagsljusstandarden genom justering av fönsterstorleken, -placering och reflektionsfaktorer på utvändiga material. Utifrån arkitektens och dagsljusexperternas perspektiv kommer den nya dagsljusstandarden påverka gestaltningsmöjligheterna för bostäder på grund av komplexiteten. Den kommer försvåra stadsmiljöernas bebyggelser och även kräva speciella projekt med stora områden dock kommer den hjälpa till att skapa ett välbefinnande för människan.

Konsekvenser: En rekommendation är att inte utforma lägenheter som är för djupa med endast fasad åt ett väderstreck. Ljusare ytmaterial och större fönster ger en högre dagsljusfaktor. Lokaler eller liknande bör byggas på bottenvåningen istället för lägenheter för att inte riskera att få bristande dagsljustillgång. Omkringliggande byggnader är en bidragande faktor till sämre dagsljus i byggnaden. SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader” bör förenklas för att passa in i dagens moderniserade byggnation.

Begränsningar: Arbetet fokuserar endast på möjligheterna att nå rekommendationerna i standarden SS-EN 17037:2018 “Dagsljus i byggnader” och kommer därför inte ta ställning till hur förändring av fönsterstorlekar påverkar energianvändning och ekonomiska aspekter.