Denna studie är en kvalitativ semiotisk innehållsanalys som behandlar ämnet organisationskommunikation och aktivism på Instagram. De två rörelser som har legat till grund för studien är Metoo och Black Lives Matter. Dessa rörelser och deras Instagram-konton, @metoosweden och @blacklivesmattersweden, är de analysobjekt som har använts i studien. Dessa konton har använts för att undersöka hur de använder Instagrams funktioner och visuella gestaltningar för att skapa engagemang gällande sin aktivism. Studiens teoretiska ramverk är identifikationsteorin och teckenläran semiotik. I undersökningen har fem inlägg från respektive konto analyserats, samt fem kommentarer på varje inlägg. Den utvalda metoden för undersökningen är en semiotisk bild- och textanalys. Studien visar att @blacklivesmattersweden använder sig av ett mer varierat visuellt innehåll i sina inlägg, i jämförelse med @metoosweden. Kontot @metoosweden förankrar sitt innehåll till en svensk kontext i en högre utsträckning än vad @blacklivesmattersweden gör genom bilder och text. Studien visar även att aktivism uttrycker sig i interaktionen mellan avsändaren och mottagaren i kommentarsfälten. Interaktionen är varierad i sitt uttryck, där den överlag innefattar olika infallsvinklar som är positiva till aktivismen som bedrivs.