Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur västerländska företag har konstruerat sin varumärkeskommunikation i samband med Black Lives Matter-rörelsen. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik, visuell retorik och postkolonialism granskar studien retoriska strategier i reklamfilmer för att utläsa de myter företagen kommunicerar. Genom att respondera på samhälleliga förändringar kan företag skapa positiva associationer till sig själva, vilket utgår från den kulturella kontexten kommunikationen verkar inom. Varumärken har möjligheten att preservera, förvandla och utmana rådande maktstrukturer genom den reklampåverkan de har på mottagaren. Studien belyser således den problematik gällande hur företag kommunicerar värderingar och budskap utifrån en annan kultur. Genom en jämförelse av Gillettes hyllade respektive Pepsis kritiserade reklamfilm möjliggörs även förståelsen för hur mottagarnas reaktioner kan förstås i relation till Black Lives Matter utifrån ett postkolonialt perspektiv. 

Analysenheterna granskas genom en kombinerad semiotisk och kritisk visuell analysmetod med relaterade verktyg. Studien visar hur Pepsis myt inte faller naturligt inom den kulturella kontexten, där den verkar förminskande mot Black Lives Matter-rörelsen. Varumärket sätts i centrum, då produkten blir en symbol för myten och tydliga maktrelationer kan avläsas. Gillettes retoriska strategier svarar istället på de kulturella koder som rörelsen utgår från, där varumärket tas ur fokus och reklamfilmen kommunicerar jämlika förhållanden. 

This qualitative study intends to examine how western companies have constructed their branding communication in conjunction with the Black Lives Matter movement. From a theoretical framework based on semiotics, visual rhetoric and postcolonialism reviews the studies rhetorical strategies in commercials to read out the myths the companies communicate. By responding to societal changes can companies create positive associations to themselves, which is based on the cultural context the communication operates within. Brands have the opportunity to preserve, transform and challenge the current power structures through the advertising impact they have on the receiver. The study illustrates the issue concerning how companies communicate values and messages from a different culture. By comparing Gillette’s praised, respectively Pepsi’s criticized commercial, makes it possible to understand how the recipient's reaction can be understood in relation to Black Lives Matter from a postcolonial perspective. 

The units are examined through a combined semiotic and critical visual analysis method with related tools. The study shows how Pepsi´s myth does not fall naturally within the cultural context, where it has a diminishing effect on the Black Lives Matter movement. The brand is placed in the center, as the product becomes a symbol of the myth and clear power relations can be read. Gillette's rhetorical strategies instead associate with the cultural codes that the movement conveys, where the brand is taken out of focus and the commercial communicates equal conditions.