Läromedel ligger till grund för stora delar av historieundervisningen och det är därför viktigt att veta att läromedlen förhåller sig till läroplanens mål, dock finns det inga krav på att ett läromedel måste förhålla sig till läroplanen. Forskning belyser att lärare sällan granskar de läromedel som används. I läroplanen för grundskolan står det att skolan har i uppgift att förmedla och verka för jämställdhet. Genushistoria är väletablerat inom historievetenskap men samtidigt visar forskning på att historieläromedel inte är uppdaterade i förhållande till forskningen. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur kvinnor respektive män framställs inom historieläromedel för årskurs 4-6. Den andra frågeställningen behandlar hur historieläromedel förhåller sig till läroplanens mål om jämställdhet. Litteraturstudien har baserats på litteratur som sökts fram genom databaser och främst utgått från nationella källor och sedan har internationella källor inkluderats för att bredda resultatet. Källorna har granskats utifrån väl utvalda kriterier som svarar för om källan är relevant för arbetet. Resultatet visar att kvinnor är underrepresenterade i läromedel i historia för årskurs 4-6, samtidigt som utvecklingen av jämställdheten i läromedel går framåt. Kvinnor framställs som svaga och som en tillhörighet, samtidigt som män framställs som modiga och äventyrliga. Det finns också tydliga tendenser till att historiska kvinnors positiva egenskaper presenteras som ett arv från kvinnans far. Faktorer som påverkar att läromedel inte förhåller sig till jämställdhet sägs vara läromedelsförfattarnas rädslor till förändring av den tidigare undervisade historien eftersom det i sin tur skulle påverka förlagens ekonomi. Av dessa anledningar placeras kvinnor in i mindre stycken utanför huvudtexten. Historieläromedel kräver vidare utveckling för att bli jämställda.