Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller krigshjälte?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karak­tärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i representationerna. Karaktä­rer­na och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massme­dier och populärkultur har en stark inverkan på människors iden­titetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vil­ket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skil­drade den kine­siska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramver­ket utgår ifrån idéer om ideologi, där genus­teorier och kultur­teorier innefattas. Utifrån en semio­tisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strate­giskt utval­da scener i de båda filmerna.

Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, för­utom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest kom­plexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki­ne­siska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskap­en grundas i västerländsk ideo­logi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna.

The study "Mulan: lotus flower or martial arts champion?" aims to compare the representations of male and female characters and Chinese culture in Disney films Mulan (1998) and Mulan (2020) to see the similarities and differences in the representations. The characters and culture will be ana­lyzed based on gender- and Asian stereotypes. Mass media and popular culture have a strong impact on the formation of people's identities and how we perceive cultures other than our own. Disney is powerful within popular culture which makes these issues important to study. Mulan (1998) has been criticized because of how Disney portrayed the Chinese culture in the film and for portraying the gender oppression as a cultural problem. The theoretical frame­work is based on ideas about ideology, which includes gender theories and cultural theories. Based on a semiotic analysis where we have used denotation and connotation, four strate­gical­ly selected scenes have been analyzed in the two films.

Our analysis showed that several of the men in Mulan (2020) break the traditional gender image, however, all characters except one fall under Asian stereotypes. All women, except Mulan and Xianniang, show a traditional gender image. Mulan's character is the most com­plex based on gender and Asian stereotypes. The characters in the film (1998) all show a tra­ditional gender image. The surface culture has improved in the film from 2020 but not the deep culture. The Chinese culture is still represented in a way that makes the underlying mes­sages based on Western ideology. Mulan's problem as a woman is still blamed on the image of the Chinese culture that is depicted in the films.