Bakgrund: Palliativ vård fokuserar på att främja livskvalitet och lindra lidande för patient och anhörig i samband med livets slut. Patientens lidande kan lindras genom att smärtan minskar. Smärta är ett vanligt symtom i livets slut, och kan lindras både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra smärta. Om sjuksköterskans kunskap brister, brister sjuksköterskan i sitt professionella ansvar och patienten utsätts för onödig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att lindra smärta vid palliativ vård i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på 12 artiklar som analyserats med Fribergs kvalitativa analysmetod. Två teman och sex subteman skapades. Resultat:  Resultatet utgörs av två teman: Erfarenheter av olika smärtlindringsmetoder och Samarbetets betydelse för smärtlindringen, med tillhörande subteman. Slutsats: Huvudfynden som framkom var Erfarenheter av att bedöma smärta objektivt och subjektivt, Att våga möta och lindra existentiell smärta och Vikten av samarbete mellan sjuksköterska, läkare och andra professioner. Sjuksköterskan beskrevs som en viktig person för att identifiera patientens smärtlindringsbehov och för att smärtskatta patienten. Sjuksköterskan var länken i teamet runt patienten, men det framkom flera hinder som försvårade detta arbete. Dessa hinder kunde vara bristande kommunikationen i teamet eller att läkaren inte litade på deras bedömning. 

Background: Palliative care aims to promote quality of life and ease suffering for patients and relatives in care at the end of life. The patient’s suffering can be relieved through pain relief. Pain is a common symptom in palliative care and can be eased with both pharmacological and non-pharmacological interventions. The nurse is responsible for relieving the pain. If the nurse lacks knowledge, the nurse might fail in their professional responsibility and the patient might endure unnecessary pain. Aim: Was to describe nurses’ experiences of pain relief in palliative care at the end of life. Method: Qualitative review article, based on 12 articles analysed with Friberg’s qualitative analysis method. Two themes and six subthemes were identified. Results: The result was presented in two themes: Experiences of different methods for pain relief, and The Meaning of collaboration in pain relief, with associated subthemes. Conclusion: The main findings were: Experiences of assessing pain objectively and subjectively, Dare to meet and relief existential pain and The meaning of collaboration between the nurse and physician. The nurse is important when identifying the patient’s need of pain relief, and to assess the pain. The nurse is the link in the interprofessional team surrounding the patient, but several hindering factors were identified. These factors could be lack of communicaton within the team, or when the physician did not listen to the nurse’s assessment.