Bakgrund: Empatitrötthet (ET) är ett tillstånd som uppkommer till följd av sjuksköterskors vårdande profession. Sjuksköterskor använder sig själva som emotionella instrument för att ge professionell omvårdnad. Tillståndet är en kumulativ process med fysiska, känslomässiga, sociala, andliga och intellektuella symptom. ET består av komponenterna utbrändhet, sekundär traumatisk stress (STS) och empatinöjdhet (EN), där EN är en motverkande komponent mot ET. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är utsatta för ET på grund av verksamhetens struktur och arbetssätt, men meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är resurser för att motverka ET.

Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar ET hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

Metod: Integrativ litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från fyra omvårdnadsinriktade databaser. Efter kvalitetsgranskning återstod 14 artiklar, vilka analyserades med integrativ metod.

Resultat: Litteraturöversikten resulterade i faktorer som påverkade sjuksköterskors nivå av ET. Faktorerna befinner sig på socio-ekologisk personell, interpersonell och organisatorisk nivå och påverkar i vilken mån sjuksköterskorna har möjlighet att styra över faktorerna.

Slutsats: Såväl patienter, sjuksköterskor som organisationen blir lidande då ET förekommer. Sjuksköterskor kan själva styra över en del av faktorerna som påverkar ET, exempelvis egenvård och fritidsaktiviteter, men största möjligheten och ansvaret hamnar på organisationen.

Title: Why care? Compassion fatigue in emergency care – an integrative literature review.

Background: Compassion fatigue is a condition that arises as a result of the nurse's nursing profession. The nurses use themselves as emotional instruments to provide professional care. The condition is a cumulative process with physical, emotional, social, spiritual and intellectual symptoms. Compassion fatigue consists of the components burnout, secondary traumatic stress and compassion satisfaction, where compassion satisfaction is a counteracting component to compassion fatigue. Nurses in emergency care are exposed to the condition due to the structure and working methods of the organisation, but meaning, comprehensibility and manageability are resources for resiliency.

Aim: The aim was to highlight factors that affect compassion fatigue in nurses in emergency care.

Method: Integrative literature review was conducted with qualitative and quantitative articles from four nursing-oriented databases. After quality review 14 articles remained and were analyzed using an integrative method.

Result: The literature review resulted in factors that affect nurses' levels of compassion fatigue. The factors are at different socio-ecological levels as personal, interpersonal and organizational and affect how much the nurses may be able to intervene with the factors.

Conclusion: Patients, nurses and organizations are affected when compassion fatigue arises. Nurses can control some of the factors that affect compassion fatigue, for example leisure time activities and self-care, but the greatest opportunity and responsibility falls on the organization.