Bakgrund

Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning.

Metod 

Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet.

Resultat 

Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler).

Slutsats 

För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning.

Introduction

Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment.

Aim 

To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department.

Method 

The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material.

Results 

Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises).

Conclusions 

To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.