Elastinfibrer ger blodkärl och andra vävnader deras flexibilitet. Elastinfärgning är relevant när man misstänker melanom, temporalis artrit, venös invasion och efter blodkärlsoperationer. Syftet var att med hjälp av olika vävnadstyper optimera och implementera den automatiserad elastinfärgningen enligt Hart, för att ersätta den nuvarande manuella elastinfärgning enligt Verhoeff vid patologilaboratoriet på länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Colon, njure, hud samt navelsträng färgades med den automatiska metoden enligt Hart för att hitta optimala inställningar. Vävnader från samma områden färgades med den manuella metoden enligt Verhoeff samt den automatiska metoden enligt Hart för att jämföra dem. Snitten bedömdes av en läkare så allt färgades som det skulle. Optimeringen av Harts metod resulterade i en inkubationstid på tolv minuter samt en optimal färgningsbehandling utan xylen. Resultaten av jämförelsen mellan den automatiska metoden enligt Hart och den manuella metoden enligt Verhoeff visar att den automatiska metoden enligt Hart ger bättre kontrast samt bakgrundsinfärgning. Slutsatsen blev att den automatiska metoden enligt Harts var bättre än den manuella metoden enligt Verhoeff, att i framtida studier studera möjligheten att byta ut läskningen mot till exempel ytterligare ett etanoldop samt att byta ut snitten av navelsträngen mot snitt av lever.

Elastic fibres ensure blood vessels and other tissues flexibility. Elastic staining of tissue is relevant when there is suspicion of melanoma, temporalis arteritis, venous invasion and after operations on blood vessels. The aim of the study was with the help of different tissue samples optimize and implement Hart´s elastic staining method as a substitute for Verhoeff’s at pathology lab at county hospital Ryhov, Jönköping. Colon, kidney, skin, and umbilical cord cross section got stained with Hart´s automated elastic staining method to evaluate the optimal staining procedure. Same region of the tissues was stained with Verhoeff´s manual elastic staining method and Hart´s method. All cross section were assessed and compared with the help of a pathologist doctor. Optimization of Hart´s method resulted in an incubation period of twelve minutes and optimal staining procedure without xylene. Result of comparison between Hart´s staining method and Verhoeff´s staining method showed that Hart´s staining method had a better contrast and background. Conclusions of the study was that Hart´s staining method was better than Verhoeff´s staining method, further studies could include research about a substitution of the blotting step with an extra ethanol bath as an example and liver tissue instead of the umbilical cord.