Detta arbete handlar om att ta fram nya rutiner till handboken för den psykiatriska slutenvårdens vårdadministration i Region Jönköping. Jag har arbetat med att ta fram rutiner för att skriva journalanteckningar för epikris, inskrivning, daganteckning samt LVM. Syftet med undersökningen var också att ta reda på vad i en rutin som gör den effektiv att använda och vad som gör det svåranvänd. Jag utgick från begreppet användarbarhet för att finna min teoretiska referensram. Arbetet genomfördes med hjälp av aktionsforskning på psykiatriska intensivvårdsavdelningen och avdelning H och F på Länssjukhuset Ryhov.För att samla in data och empiri om uppgifternavar jag på plats i tre veckor där jag själv utförde uppgifterna och tog anteckningar om hur de utförs. Sedan skapades rutinernai en första version. När den första versionen var klar skickades de ut med medföljande enkät till personal inom psykiatrin för utvärdering och slutligen skapades version 2 av rutinerna som är den slutgiltiga versionen i arbetet.Designprocessen kan beskrivas som en iterativ process där användare av rutinen medverkar och utvärderar rutinerna i en verklig situation för att sedan lämna feedback till mig.Resultatet visar att rutiner har aspekter som gör de röriga att läsa och följa. Det är inte alltid bäst att försöka ta med alla moment i en rutin. För förstagångsanvändare leder information som inte är direkt relevant oftast till att rutinen känns rörig. Bilder kan vara ett bra hjälpmedel men de ska fylla en funktion. Slutsatserna är att testning och utvärderingav rutiner kan vara till stor hjälp för att få fram bra rutiner. Det som gör en rutin effektiv att använda är korta precisa instruktioner. Dock skiljer det sig över vilken sorts information förstagångsanvändare och mer erfarna användare letar efter först.Version 2 av rutinerna är slutversionen och ingen ytterligare testning görs. Verksamhetenkan dock ändra rutinerna i sitt nuvarande skick efter behov.