I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten.

In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.