Genom användning av diskursanalys ämnar denna studie besvara följande frågor: ”Hur framställs skillnaderna och likheterna mellan våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, och hur betraktas de som olika fenomen?” samt ”Hur kan synen av olika kulturer påverkas genom att definiera våldet på olika sätt?”.

För att besvara dessa frågor har 29 tidningsartiklar om våld i nära relationer och 61 artiklar om hedersrelaterat våld som skrivits i svenska dagstidningar mellan åren 2002 och 2021 samlats in. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Laclaus och Mouffes diskursanalys. Analysen fokuserar på hur hedersrelaterat våld och våld i nära relationer presenteras i den mediala debatten. Utifrån analysen uppkom två diskurser: ”Det främmande våldet” samt ”Den mediala rapporteringen av distinktionen mellan olika våld”.

Diskursanalysen tillhör det socialkonstruktivistiska perspektivet. Majoriteten av den tidigare forskningen berör det feministiska perspektivet. Dessa perspektiv brukas för att försöka förklara om det finns någon skillnad mellan nyhetsrapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer samt hur detta påverkar synen på icke-svenska kulturer.

Studien klargör att det finns en skillnad på rapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Detta bidrar bland annat till att kunna särskilja olika grupper i samhället där etniska minoriteter framställs som främmande och oförmögen att kunna anpassa sig till det svenska samhället. 

Through the application of discourse analysis, the purpose of this study is to answer the following questions: “How are the similarities and differences of domestic violence and honour-related violence portrayed, and in what ways are they viewed differently?” and “How can the perception of other cultures be affected by redefining the violence?”.

To answer these questions, 29 news articles regarding domestic violence and 61 news articles regarding honour-related violence have been collected and then analysed with the help of Laclau’s and Mouffe’s discourse analysis. The analysis focuses on the way domestic violence and honour-related violence is portrayed in the journalistic space. Through this analysis, two discourses emerged: “The foreign violence” and “The distinction in portrayal of difference types on violence in the sphere of media”.

Discourse analysis lies within the realm of social constructivism. Most prior research touches upon the feministic perspective. These perspectives are used in order to explain any difference in the reporting of honour-related violence and domestic violence in the media, and furthermore how it affects the regard of non-Swedish cultures.

The study identified that there is a difference in the portrayal of honour-related violence and domestic violence in Swedish media. Ramifications include segregation, leading to the view that ethnic minorities are unable to conform to the structure of Swedish society at large.