Språket är en viktig pusselbit för att eleverna ska utvecklas både socialt och ämnesmässigt. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Skolverket, 2011, s. 1). Språket är en del av individens identitet och bör därför uppmärksammas i högre grad i fritidshemmets verksamhet. Ett fokus bör därför ligga på språkutvecklande arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sitt språkutvecklande arbetssätt. Studien undersöker två olika verksamheter, ett fritidshem med hög andel flerspråkiga elever, samt ett fritidshem med låg andel flerspråkiga elever. Urvalet i studien består av tre lärare i fritidshem från respektive fritidshem. En statistik av andelen elever med tillgång till modersmålsundervisning har använts, för att välja ut två fritidshem. Den kvalitativa metoden bestod av fokusgruppssamtal, där deltagarna tillsammans med författarna beskrev deras språkutvecklande arbetssätt och deras tankar kring detta ämnesval. En tematisk analysmetod genomfördes med hjälp av färgkodning. Kategorin arbetssätt skapades utifrån färgkodningen och därefter kopplades fem teman till kategorin, också via färgkodning. I teorin om språket beskriver Vygotskij (1934/2001) att språk börjar i det sociala för att övergå i det individuella. I resultatet framgår det att lärare på fritidshemmet med hög andel flerspråkiga elever arbetar medvetet med språkutvecklande arbetssätt.  Lärarna på detta fritidshem beskrev språket som en del av individens identitet och inte enbart som ett socialt fenomen. Lärarna anser att arbetssätten ”spelet” och ”leken” ger eleverna möjligheter att skapa sin identitet. I resultatet framgår även att lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever inte är lika medvetna om olika arbetssätt för språkutveckling. Det finns dock arbetssätt som båda fritidshemmen använder, men på olika sätt. Dessa arbetssätt består av: högläsningen, skriftspråket, samtal och diskussioner, spelet och leken och kommunikationsmedel. Lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever beskriver språket enbart som ett socialt fenomen.