Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.