Frågor om sexuell identitet, kön och genus blir allt mer diskuterad, accepterad och öppen bland dagens unga, på sociala medier och i samhället i stort. Kan skolverksamheten sägas hänga med i denna utveckling och tar de tillvara på elevers vilja att samtala om dessa frågor i litteraturundervisningen?

Den kvalitativa studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på gymnasieskolor har som syfte att synliggöra såväl lärares som elevers perspektiv på och attityder till frågor om sexuell identitet samt hur ett normkritiskt arbete kan genomföras med skönlitteratur som redskap. De forskningsfrågor som formulerats är: Hur beskriver lärare och elever den litteraturundervisning som bedrivs och i vilken utsträckning möjliggör den diskussioner kopplade till sexuell identitet? Vilka attityder synliggör elever då de talar om frågor om sexuell identitet? På vilka sätt kan lärare sägas arbeta normkritiskt inom ramen för litteraturundervisningen när det gäller frågor om sexualitet?

För att analysera resultatet har teorier om litteraturdidaktik såväl som queerteori använts och visar att frågor om sexuell identitet får en obestämd roll i lärarnas litteraturundervisning. Det finns en öppenhet gällandet ämnet, men ansvaret för dess uttalade plats i klassrummet ligger hos eleverna. De attityder som eleverna synliggör är främst kopplade till generationsfrågor och belyser ett samband mellan normkritik och yngre åldrar. En normalisering gällande frågor om sexuell identitet kopplas till det faktum att generationer byts ut. Äldre, mer konservativa åsikter försvinner och ersätts med yngre, fördomsfria. Lärarnas arbete med normkritik är komplext och visar dels på en öppenhet, medvetenhet och vilja hos lärarna att inte endast belysa icke-heterosexuella sexualiteter och då framställa de som exotiska och annorlunda. De önskar att allt synliggörs på ett naturligt sätt. Trots detta ifrågasätts inte heterosexualitetens naturliga roll i undervisningen, utan förblir outtalad och osynlig.

The question about sexual identity, gender and sex is becoming increasingly discussed, accepted and open among today´s young people, on social media and in society at large. Can schools be said to keep up with this development and to they embrace students interest in discussing these said questions in literature teaching?

The qualitative study conducted using semi-structures interviews with both teachers and students aims to illustrate both teachers’ and students’ views on and attitudes regarding sexual identity and how a norm critical work with fiction as a tool could take shape. The research questions asked are: How do teachers and students describe the literature teaching and to what extent does it enable discussions linked to sexual identity? What attitudes do students make visible while talking about sexual identity issues? In what ways can teachers be said to work norm-critical within the literature teaching regarding questions about sexual identity?

In order to analyse the results, theories of literature didactics as well of queer theory has been used. The analyse shows that questions about sexual identity have an indefinite role in teachers’ literature teaching. There is an openness regarding the subject, but the responsibility for its place in the classroom lies with the students. Attitudes shown by the students attaches norm-critics to younger generations. The normalization of sexual identity issues is linked to the fact that generations is changing. Older generations and their conservative opinions disappears and are replaced with younger more open-minded ones. Teachers norm-critical work is complex. They show an openness, awareness and willingness to work with a variety of sexual identities in natural ways. Despite this, heterosexuality is given an natural role in literature teaching and is not questioned, but remains unspoken and invisible.