Syfte: Många aktörer har möjligheter att påverka hur gatans rum och ljusmiljö upplevs. Med möjligheten följer också ett ansvar att skapa en god och sammanhängande miljö som är lätt att röra sig i, inte minst på de platser där stadsrummet i sig är ett besöksmål. Målet med studien är således att öka kunskapsläget kring hur belysning i skyltfönster kan påverka gatans upplevda ljusmiljö och rumsuppfattningen samt att identifiera potentiella för- och nackdelar med belysta och släckta skyltfönster.

Metod: I fallstudier utförda på plats i Stockholm samlades fysikaliska mätvärden in i form av luminansberäkningar och fältmätningar samt genom perceptiva analyser. För att undersöka upplevelsen utfördes tre analyser i kombination, Arne Branzells rumsanalys, Gordon Cullens ”Serial vision” och PERCIAL analys.

Resultat: Skyltfönsterbelysning visade sig ha en påverkan på den upplevda ljusmiljön. Resultaten indikerar på att stora skyltfönster med jämn ljusnivå utan stora kontrastförhållanden förbättrade ljusmiljön. Likväl orsakade bländning en försämrad upplevd ljusmiljö. Helt släckta skyltfönster påverkade ljusmiljön negativt och rummet upplevdes även smalare. Vidare visar resultaten även att skyltfönsterbelysning ökar upplevd rumshöjd på motsatt sida av gatan då ljusnivån ökar.

Konsekvenser: Studien resulterar i ett antal hypoteser om skyltfönsterbelysning i historiska gatumiljöer. Resultaten indikerar att skyltfönsterbelysning påverkar både rummet och ljusmiljöns upplevelse. Förmågan att orientera sig upplevdes bland annat bättre då skyltfönster var tända. Gatans upplevdes bredare vid tända skyltfönster respektive smalare vid nedsläckta. Storleken på skylfönster visades också vara en faktor i hur stor påverkan dess ljus hade på gatans ljusmiljö. Slutligen visar studien tydligt att bländning från skyltfönsterbelysning bör undvikas på grund av en negativ påverkan av individers uppfattning av miljön. Förbättrad kunskapsutveckling och samordning hos samtliga av stadens aktörer som belyser stadsrummet rekommenderas för att öka kvalitén den övergripande ljusmiljön för Västerlånggatan i Stockholm.

Begränsningar: I studien har enbart ett område undersökts med ett antal unika egenskaper. Slutsatserna som dras är inte direkt generaliserbara för alla gatumiljöer. I stället har ett antal hypoteser presenterats som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid belysningsplanering i miljöer där gatubelysning förekommer.