Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur utredande socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till insatsen kontaktfamilj och vad som påverkar deras bedömning av den. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med barn och unga. De teoretiska perspektiv som använts i studien är utvecklingsekologi och gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att kontaktfamiljsinsatsen är en insats med blandade åsikter och erfarenheter av. Det skiljer sig emellan socialsekreterarna vad som bedöms vara barnets bästa och det finns även en delad bild gällande om barnen har nytta av insatsen om den är riktad till barnets vårdnadshavare. Resultaten visar också att det saknas kriterier för när insatsen ska användas samt att de få riktlinjer som finns belyser när insatsen inte ska användas.

The purpose of the study was to increase the understanding of how Child welfare social workers address the intervention contact family and what factors impact their assessment of it. The study uses a qualitative method, and nine interviews were made with social workers who work with children and youngsters. The theoretical perspectives used in the study is ecological systems theory and street-level bureaucracy theory. The result of the study shows that the contact family is an intervention with divided views and experiences. What is seen as the best interest of the child differs between the social workers and there is also a divided opinion regarding the benefits for the children if the intervention is targeted at the parents. The results also show a lack of criteria of when the intervention should be used, and the few existing guidelines highlight when the intervention should not be used.