Region Uppsala utvecklar ett arbetssätt för vårdcentraler kallat "Geografiskt hälsouppdrag" för att arbeta med hälsofrämjande insatser för grupper i befolkningen. Detta innebär att en ny yrkesroll "hälsosamordnare" arbetar inom ett geografiskt område, oftast en hel kommun, med att planera och genomföra hälsofrämjande insatser med andra aktörer. 

Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa ett systematiskt arbetssätt för hälsofrämjande insatser i två geografiska områden inom Region Uppsala. En avgränsad central del i förbättringsarbetet var att utveckla och testa ett digitalt metodstöd för dokumentation och planering av hälsofrämjande insatser. Webbenkäter med två hälsosamordnare visade att de bedömde att metodstödet fungerat bra. Deltagarenkäter med 35 personer visade att insatserna hade positiva effekter avseende levnadsvanor, self eficacy (tilltro till egen förmåga) samt att lära nya saker om hälsosam livsstil. En slutsats är att förbättringsarbetet har givit lärdomar om systematiskt arbetssätt för Geografiskt hälsouppdrag men att det behövs vidareutveckling utifrån dessa erfarenheter inför ett kommande breddinförande. 

Studiens syfte var att beskriva uppfattningar och erfarenheter hos personer som varit delaktiga i utvekcingsarbetet och införandet av Geografiskt hälsouppdrag. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammalagt 17 professionella från region, kommun och andra aktörer. I resultatet framkom tre kategorier: Hälsosamordnare -en viktig roll att utveckla vidare, Utgå från lokala förutsättingar -kroka arm med andra aktörer samt Fortsatt utveckling inför ett breddinförande i länet. En slutsats är att hälsosamordnare uppfattas som en tillgång men att det även finns utmaningar som att vidareutveckla uppföljning och behovsbedömningar. 

Region Uppsala develops a practice for primary care centers called "Geographical health assignment" with the purpose to work with health promoting initiatives for groups in the population. This means that a new role "Health coordinator" work with planning and implementing health promoting activities with other actors. 

The purpose with the quality improvement project was to develop and test a systematic way of working when implementing health promoting activities in two areas in Region Uppsala. A delimited central part of the improvement project was to develop and test a digital method support, which the health coordinators used to document and plan health promoting activities. Surveys with two health ccordinators showed that the digital method support worked well for them. Participating surveys with 35 people showed positive effects regarding improved lifestyle habits, self efficacy and learning new things about healthy living. Conclusions are that the quality improvement project has provided lessons on working methods for the Geographical health assignment but that further developments is required based on these experiences before a forthcoming introduction of breadth.

The purpose with the study was to describe comprehensions and experiences among professionals who participated in the development of the Geographical health assignment. Five focus group interviews were applied with a total of 17 professionals from primary health care, municipalities and other local actors. The result revealed three categories: Health coordinator -an important role to develop further, Base the work on local conditions -collaborate with local actors and Further development is required before a forthcomig introduction of breadth. Conclusions are that health coordinators are perceived as an asset but that there are also challenges such as further developing follow-up and need assessments.