Sammanfattning

Internationell forskning visar behov av att studera och utvärdera evidensbaserade palliativa vårdplaner för patienter i livets slutskede. I Sverige behövs en ökad kunskap om vården och hur man kan ta reda på varje persons individuella behov och önskemål. Att bidra till välbefinnande, samt till god lindring av smärta och andra besvär, är de insatser som är mest betydelsefulla för svårt sjuka patienter som befinner sig i livets slutskede. I föreliggande text redovisas förbättringsarbete på ett kommunalt korttidsboende vars syfte var att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede, genom att införa Nationell palliativ vårdplan (NVP). Här presenteras också en studie vars syfte var att klarlägga chefernas uppfattningar och erfarenheter vid införandet av NVP. Förbättringsarbetet följde Nolans förbättringsmodell med PDSA-cykler utifrån kartläggning av det kliniska mikrosystemet på korttidsboendet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har genomförts och analyserats med innehållsanalys. De genomförda åtgärderna i förbättringsarbetet resulterade i mätbara förbättringar. Andelen aktuella patienter för vilka det gjordes skattning av symtom och smärta och strukturerad bedömning av välbefinnande, ångest och oro, som registrerades i NVP uppnådde målet på 95%. Data från studien visar hur ledare agerar och deras erfarenhet av hur man introducerar och använder NVP. Cheferna/ledarna har agerat med intresse, engagemang och använt sig av kunskapsstödet. Deras upplevelser av införandet har varit positiva och de har lagt vikt på deras behov av att få stöd som chef/ ledare vid införandet. Förbättringsarbetet med att införa NVP var framgångsrikt och bidrog till ökad livskvalitet för korttidsboendets patienter i livets slutskede. PDSA-cykler med styrdiagram var en värdefull metod för uppföljning av förbättringsarbetet. Mätningarna visade att de planerade insatserna gav önskvärda effekter trots att det SMART: a målet inte uppnåddes helt. Studien visade att cheferna upplevt motivation, gett och fått stöd samt att de visat engagemang och intresse vid införandet av NVP.

Summary

International studies show a need to study and evaluate evidence-based end-of-life care plans and studies need to include more symptom controls of patients, patient’s well-being, and satisfaction. In the short-term unit there was a need for a more structured documentation-tool designed to meet patients in the end of their life. S-PCG is designed for this intention. The purpose was to improve the quality of life for patients in the short- term unit who are in the last days of their life. The main structure of the improvement initiative was Nolan´s model change and PDSA. The study was based on a qualitative interview study. The interviews were analyzed by content analysis. The results of the implemented measures show measurable improvements. 95% of all measurements regarding symptom assessment, pain assessment and continuous assessment based on well-being, anxiety and concern were registered in S-PCG. Data from the study shows knowledge among leaders acting and their experience how to introduce and use S-PCG. The conclusion of the improvement initiative with the introduction of S-PCG has proven to be successful, which has contributed to an increased quality of life for patients in the end of their life. PDSA-cycles and control charts proved to be a valuable method for following up the improvement initiative. The study showed that motivation, support and committed managers / leaders were successful factors that was the most important, during the improvement initiative.