Boendesegregation innebär att individer, eller snarare grupper av individer, lever rumsligt åtskilda från varandra, och grannskapseffekter är den möjliga påverkan grannskapet har på individen, och som påverkar dennes livschanser. Den socioekonomiska segregationen har ökat från 1990-talet och framåt, den etniska segregationen ännu mer. En stor del av detta kan tillskrivas miljonprogrammet. Socioekonomisk och etnisk boendesegregation överlappar varandra väl. Det övergripande syftet med studien är att undersöka mekanismer bakom grannskapseffekter som uppkommer genom boendesegregation i ett utsatt bostadsområde, närmare bestämt Råslätt i Jönköpings kommun. Grannskapseffekter är selektiva: de påverkar inte alla lika mycket eller på samma sätt. Fokus ligger på grannskapseffekter med avseende på arbete, hälsa och ungdomskriminalitet. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med främst professionella som delvis bor på det studerade området. Som teoretisk grund har använts Galsters kategorisering av grannskapseffekter, som skiljer mellan endogena och exogena mekanismer. Studiens ansats är kvalitativ med en tematisk analys. Resultatet visar på komplexiteten i hur olika omständigheter både inom och utanför grannskapet interagerar och kan skapa försämrade livschanser för individer.

Housing segregation means that individuals, or rather groups of individuals, live spatially separate from each other, and neighborhood effects are the possible impact the neighborhood has on the individual, and that affect their life chances. Socio-economic segregation has increased from the 1990s onwards, and ethnic segregation is even more so, and much of this can be attributed to the million-dollar programme. Socio-economic and ethnic housing segregation overlaps. The overall aim of the study is to investigate mechanisms behind neighbourhood effects arising from housing segregation in a vulnerable residential area, namely Råslätt in Jönköping Municipality. Neighborhood effects are selective: they do not affect everyone equally or in the same way. The focus is on neighbourhood effects in terms of work, health and youth crime. The study's empirical evidence is based on semi-structured interviews with professionals who partly live in the neighborhood studied. As a theoretical basis, Galster's categorization of neighborhood effects, which distinguishes between endogenous and exogenous mechanisms, has been used. The study's approach is qualitative with a thematic analysis. The results show the complexity of how different circumstances both inside and outside the neighborhood interact and can create degraded life chances for individuals.