Studier visar att patienter värdesätter att få vara delaktiga i sin egen rehabilitering men att detta sällan sker i den grad som patienterna vill. Att teamsamverkan är viktigt för att nå mål och hitta strategier är också belagt, liksom att det finns flera hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbete i en organisation.Syftet med förbättringsarbetet var att skapa förutsättningar för ökad delaktighet för patienterna och anhöriga genom ökat medbeslutande i patientens egen och/eller den anhöriges rehabiliteringsmål för patienten.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbetet hos de personer som på något sätt varit involverade i förbättringsarbetet på mikro-, meso- eller makronivå.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. ”Nutid, önskat läge, hinder, resurser, agera (NÖHRA)” användes också som modell i initialskedet i förbättringsarbetet.Studien utgick från kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av intervjuer och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Förbättringsarbetets resultat visade att det nya arbetssättet skapade medbeslutande, men underlaget var litet. Studiens resultat utmynnade i tre kategorier; synen på förbättringsarbete, organisatoriska förutsättningar och organisationens mänskliga kontext. Totalt åtta subkategorier identifierades under dessa kategorier. Processen kring förbättringsarbetet var komplex. Studien visar på de hinder som gjorde att förbättringsarbetet inte blev som planerat. En tydlig struktur för delaktighet i den egna rehabiliteringen kan öka förutsättningarna för göra den mer personcentrerad. Patientunderlaget var dock för litet för att stärka detta antagande kvantitativt.