Introduktion: Utrikes födda entreprenörer är ett ämne som diskuteras flitigt idag, både på ett politiskt och ett teoretiskt plan (Aliaga-Isla & Rialp, 2013). Med tanke på den senaste tidens ökade migrationstrender i världen och flyktingkrisen i Europa 2015 (Giulietti, Schlutery, & Wahba, 2011) betraktas egenföretagande ofta som en av lösningarna på de utmaningar – till exempel arbetslöshet – som följer med ökade migrationsströmmar. Regeringar i västerländska välfärdsstater försöker ofta främja och stödja invandrares företagande genom olika näringspolitiska åtgärder. Målen med dessa politiska åtgärder uttrycks ofta i ekonomiska termer, till exempel att öka skatteintäkterna. Åtgärderna kan emellertid få effekter som går utanför de ekonomiska målen och märks exempelvis i minskad arbetslöshet, minskad fattigdom och brottslighet samt minskade kostnader för välfärdssystemet (Kazlou, 2019). Men den forskningsom bedrivits om åtgärderna externa effekter på andra politiska områden har hittills varit mycket splittrad, och det finns endast begränsade och anekdotiska bevis för dessa effekter. I vår systematiska litteraturgenomgång tar vi oss an detta outforskade område i syfte att kartlägga hur andra delar av samhället påverkas av näringspolitiska insatser för utrikes födda entreprenörer.