Bakgrund: Perkutan koronar intervention (PCI) är en etablerad behandling vid myokardiell infarkt men utförs även som planerat ingrepp vid angina pectoris. Efter en PCI kan patienten uppleva en förändrad livsvärld vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kranskärlspatienters upplevelser av psykisk hälsa inom det första året efter att ha genomgått PCI. Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgick från tolv artiklar med kvalitativ design där resultatet var byggt utifrån ett patientperspektiv. Publicering av artiklarna gjordes från 2008 till 2021. Data samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed, vilken analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; ängslan över återhämtning efter utskrivning efter PCI, oro och rädsla över återgång till vardagen efter PCI samt en förändrad syn på livet efter PCI. Vidare identifierades sex underkategorier; behov av stöd och rehabilitering första tiden efter behandlingen, önskan om tillgänglig rådgivning om kvarvarande symtom och medicinering, osäkerhet i fysiska förmågor, rädsla över nya hjärthändelser, ökad meningsfullhet och drivkraft i att ta ansvar över levnadsvanor. Slutsats: Studien visar att behovet av tillgänglig rådgivning och uppföljning är en viktig faktor att beakta i patientens eftervård för att främja den psykiska hälsan. Vidare forskningsförslag är en intervjustudie för att kartlägga upplevda behov relaterat till tiden efter PCI. 

Background: Percutaneous coronary intervention (PCI) is an established treatment of myocardial infarction but is also performed as a planned procedure during angina pectoris. After a PCI the patient may experience a changed life-world, which can negatively affect mental health. Aim: The aim was to describe coronary heart disease patients' experiences of mental health within the first year after undergoing PCI. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including twelve studies that focused on the experiences from the perspective of the patients. The articles were published from 2008 to 2021. Data was collected through the databases Cinahl and Pubmed. Data was analyzed by the method of Friberg. Results: The results revealed three categories; anxiety about recovery after discharge after PCI, anxiety and fear over the return to everyday life after PCI, as well as a changed view of life after PCI. Furthermore, six subcategories were identified; need for support and rehabilitation the first time after the treatment, a desire for available advice on residual symptoms and medication, uncertainty in physical abilities, fear of new heart events, increased meaningfulness and the drive to take responsibility for lifestyle habits. Conclusion: The need for available counseling and follow-up is an important factor to consider to promote mental health. Further research to map perceived needs post PCI is needed.