.

Bakgrund: I dagens samhälle, på ett globalt nivå, möter sjuksköterskor allt oftare patienter med annan kulturell bakgrund. Att få kunskap inom olika kulturer för att kunna ge patienten i behov av palliativ vård en god och säkert vård kan inte betraktas som enkel uppgift. Detta kan skapa en känsla av oro och osäkerhet hos sjuksköterskor inom den palliativa vården och därför behövs mer undersökning och sammanställning av kulturella skillnader inom olika grupper av befolkningen. Sjuksköterskor som bemästrar kunskap inom olika kulturer kan lättare bemöta och identifiera patienternas unika behov samt jobba personcentrerat.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kulturella kompetenser inom palliativ vård av vuxna patienter med invandrarbakgrund i både öppenvård samt slutenvård.

Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem stegs innehållsanalys.

I resultat framkom 2 huvudkategorier: Barriärer för god vård  (och dess 3 underkategorier: Bristande språkförståelse, Omvårdnad med kulturell grund och Familjens roll) samt Kulturell kompetens som främjare av god omvårdnad (och dess 3 underkategorier: Kommunikationsförmåga, Förstå kulturen och Bygga relationer). Resultatet indikerade att sjuksköterskor hade bristande kommunikativa kunskaper samt bristande kulturella kompetenser inom palliativ vård av patienter med invandrarbakgrund. 

Slutsats: För att minska frustrationen och osäkerheten bland sjuksköterskor samt för att förbättra sjuksköterskors arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till kulturell fördjupning inom sjuksköterskeutbildningen samt på arbetsplatser där vård bedrivs.

In today’s society, nurses increasingly meet people with other cultural backgrounds. Acquiring knowledge on different cultures, in order to be able to give the patient in need of palliative care good and safe care, cannot be considered as a simple task. This can create a feeling of anxiety and insecurity among nurses in palliative care and therefore more research and compilation of cultural differences within different groups of population is needed. Nurses who master knowledge on different cultures can easily respond to and identify a person’s unique needs and work person-centered. 

The aim of the literature review was to describe nurses ‘experiences of cultural competencies in palliative care of adults with an immigrant background in both outpatient and inpatient care.  

Method: The study was conducted as a qualitative literature based on 11 qualitative scientific articles that were examined according to Friberg´s (2017) five step content analysis.  

The results showed 2 main categories: Barriers to good care (Lack of language comprehension, Nursing with a cultural basis, and Family’s role) and Cultural competence (Communication skills, Understanding the culture and Building relationships). The result indicated that nurses had a lack of communication skills and a lack of cultural competence in palliative care of patients with an immigrant background.  

Conclusion: In order to reduce frustration and insecurity among nurses and to improve nurses ‘working conditions, there should be given opportunities for cultural in-depth study in nursing education and on workplaces where care is provided.