Efter andra världskrigets slut stod de allierande länderna USA och Sovjetunionen som segrare. Alliansen visade sig dock vara kortvarig, och stormakternas ideologiska olikheter kom att bli centrum för den globala diskussionen i de nästkommande årtiondena. Perioden som beskrivs kom att kallas för Kalla kriget, och än idag kan stormakternas ideologiska olikheter synas både globalt och i Sverige. Det bidrar till en diskussion om den svenska skolan varit en bidragande faktor till vad befolkningen har för uppfattning av stormakterna.

Därav ämnade uppsatsen undersöka hur svenska läroböcker för en gymnasial nivå har beskrivit de båda stormakterna i samband med fyra händelser under Kalla kriget. Undersökningen baserades på sex läroböcker i historia, det äldsta verket publicerades 1990 och det senaste utgavs 2011. Ur syftet framkom tre frågeställningar som ämnade att besvara frågorna hur läroböckerna beskrivit stormakterna och om det finns en förändring eller kontinuitet mellan böckernas beskrivningar över tid. Förutom frågeställningarna jämfördes även läroböckernas beskrivningar med den svenska utrikespolitiska inställningen under den tid då böckerna utgavs. Uppsatsen baserades således på en diskursanalys som teoretisk utgångspunkt, eftersom den bland annat redogör att det återfinns en politisk dimension i texters utförande, som kan påverka eller vara påverkade av samhället.

Resultatet av undersökningen visade på en skillnad i hur stormakterna beskrivs då bland annat USA ofta framställs som hjälte, och Sovjetunionen som den mindre mäktiga stormakten. Utvecklingen av läroböckernas beskrivning visar dels på en förändring vilken framför allt har ett samband med utvecklingen av den svenska utrikespolitiska inställningen. Dels på en kontinuitet där Kalla krigets händelser presenteras efter liknande tematik, där liknande skeenden under de olika händelserna presenteras. Trots det återfinns det även här en tydlig förändring, eftersom dessa skeenden presenteras utifrån olika perspektiv.