Syftet med studien har varit att genom intervjuer med yrkesverksamma socionomer undersöka socialarbetares erfarenheter och uppfattning kring det sociala arbetet med barn och föräldrar. Studien har särskilt ämnat att studera socialarbetares handlingsutrymme samt dilemman, svårigheter och utmaningar som socialarbetare tvingas hantera i det sociala barnavårdsarbetet. Studien har sin grund i en kvalitativ forskningsansats och har utgått från åtta semistrukturerade intervjuer där professionellas erfarenheter i det sociala barnavårdsarbetet har undersökts. Empirin har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys som i sin tur har tolkats i relation till teorier om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och dilemma.

Resultatet påvisar att socialarbetare har ett stort handlingsutrymme vilket ger dem möjlighet att påverka olika beslut samt att handlingsutrymmet är konstant närvarande i socialarbetarens vardag. Studiens resultat belyser också svårigheten i att bedöma barnets bästa och att det råder en tveksamhet i hur socialarbetare arbetar efter barnets bästa. Frågan ställs om barnets bästa alltid är i centrum eller om föräldrars rättigheter tar för stor plats i dagens barnavårdsarbete. Ett annat ämne som framkommer i resultatet är socialarbetarens stora tolkningsutrymme. Resultatet lyfter svårigheterna i att ha ett stort tolkningsutrymme och att det kan innebära att olika socialarbetare tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt beroende på vem socialarbetaren är som person. Resultatet belyser också det sociala arbetets komplexitet och vikten av att våga ta hjälp av kollegor när socialarbetare ställs inför olika dilemman. Slutligen berör resultatet bristen på resurser och den höga arbetsbelastningen som råder bland socialarbetare. Resultatet lyfter konsekvenser som kommer med hög arbetsbelastning och resursbrist samt vad som kan tänkas förbättras inom socialt arbetet med barn och familjer.  

The aim of the study has been to investigate social workers' experiences and perceptions of social work with children and parents through interviews with professional social workers. In particular, the study aims to delve into the social worker's room for maneuver, conflicts, difficulties and challenges that social workers are forced to deal with in social child welfare work. The study is based on a qualitative research approach and is based on eight semi-structured interviews where professionals' experiences in the social childcare work were examined. Empiricism has been analyzed with a thematic analysis, and with theories of street-level bureaucracy.

The result of the study shows that the social worker’s room for maneuver is constantly present in a social worker’s everyday life. The result shows that social workers have a large room for maneuver and a great opportunity to influence different decisions. The result of the study also indicates the difficulty in assessing the child’s best interests and that there is a doubt in how social workers work according to the best interest of the child. The question is asked whether the best interests of the child are always at the center or whether parents’ rights take up too much space in today’s child welfare work. Another topic that emerges in the result is the social worker’s large scope for interpretation. The result highlights the difficulties in having a large scope for interpretation and that it can mean that different social workers interpret laws and regulations in different ways depending on who the social worker is as a person. The result also highlights the complexity of social work and the importance of daring to enlist the help of colleagues when social workers face different dilemmas. Finally, the result concerns the lack of resources and the high workload of social workers. The result highlights the consequences that come with high workload and too few resources and what might be improved in social work with children and families.